Viljan att berätta om EU-ekonomin
Redan i februari 2009 analyserade OpenEurope EU-lagstiftningens inverkan på Englands ekonomi med rubriken ”Kontrollen gått förlorad? Ett decennium av EU-lagstiftning”
I utredningen på ca 78 sidor kan man läsa att (längre utdrag på engelska på min hemsida):
1. Såväl mängden av lagstiftning som kostnaderna föranledda av dem stiger hela tiden.
2. Antalet lagar har gått upp i raketfart, från 10.800 1998 till 26.500 2008.
3. Årliga kostnader för England har i samma takt gått upp från 16,6 biljoner (10 pund är drygt 11 euro) 2005 till 28,7 biljoner 2008
4. Med sådana summor kunde England låta bli beskatta sitt folk under ett års tid eller alternativt avkorta statsskulden med 24%.
Den här takten betyder att kostnaderna för hela EU år 2018 blir 3,017 triljoner, vilket betyder över 15.000 euro per varje EU-hushåll. Liknande analyser håller man på med i Frankrike och Tyskland. Och det är klart att vi har motsvarande kostnader fast man liksom inte får säga det högt! Och så pratar våra politiker om minskning av byråkrati och offentlig sektor?
Sedan fick vi nyligen av Carl Haglund veta att EU vill ”sätta grekerna på plats” och att de grekiska myndigheterna har förskönat de ekonomiska siffrorna och har åtminstone sedan 1997 fört unionen bakom ljuset, Greklands statsskuld förväntas klättra upp till 125 procent av BNP detta år samt att Grekland är långt ifrån det enda landet som brutit mot pakten och att kasta ut Grekland ur eurosamarbetet ter sig inte heller som ett attraktivt alternativ för någon.
Hagmans sätt att måla upp en EU som lyckas styra med hård hand övertygar inte kritikerna eftersom:
1. Europeiska centralbanken (ECB) håller på att febrilt analysera hur allt i juridisk mening skall lösas om/när ett eller flera länder lämnar valutaunionen (euron) och/eller EU. ECB behöver således inte ”kasta ut” några länder.
2. Det är flera länder som kämpar med sin statsskuld och skuldsättningsgrad på över 100% av BNP är ingen raritet mera.
3. Och finska finansministeriets chef uttalade sig nyligen om läget med uttrycket ”Finland ligger i djupt träsk”.
4. Och hur mycket och hur länge har inte EU själv fört sina medlemsländers befolkningar bakom ljuset med alla bedrägerier och oegentligheter! Inte berättar man öppet heller att EU-presidenten kostar oss skattebetalare 300-400 miljoner i form av lön, säkerhetsarrangemang, stab, kontorsbyggnad osv. Eller slagsmålet om EU- parlamentarikernas lönehöjning samtidigt när t.ex. Finlands regering(ar) ber det finska folket nöja sig med mindre i lön och pension!
Hej Carl Haglund, berätta oss hur det framskrider med EU-beskattningen, det där som man inte får kalla beskattning men som ändå blir det 2014? Vet du något om det? Eller skall det också lättsamt beskrivas som stafettkarneval?
Merja Renvall
