Viktigt med en äldreomsorgslag anpassad till åländska förhållanden
I en initierad insändare i fredagens tidning tar ordförande och viceordförande i Mariehamns stads äldreråd upp flera viktiga frågor som bör beaktas i kommande lagstiftning. Precis som ordförande Leif Jansson och viceordförande Lisa Gustavsson anser vi socialdemokrater att lagen ska heta Lag om äldreomsorger. Det har vi redan meddelat ansvariga ministern Ville Walve.
i ser lagen som en parallell till barnsomsorgslagen. Äldreomsorgslagen ska innehålla sociala rättigheter i likhet med logiken i barnomsorgslagen.
Äldreomsorg en mänsklig rättighet. Om alla ges samma rättigheter i lagen spelar det inge roll hur många kommuner vi har och var på Åland man bor. Äldrerådet vill föra äldreomsorgen under Kommunernas socialtjänst. Något vi socialdemokraterna inte förordar. Vi ser det som oerhört värdefullt att de äldre som behöver stöd i sitt boende och andra sociala tjänster ska kunna få det utan att flytta till en annan kommun. Att få åldras bland släkt och vänner är en kvalitet som är värd att beakta.
Erfarenheterna av barnomsorgslagen är goda och visar vägen för hur man säkrar de äldres tillgång på kvalitativt goda sociala omsorger. Att hålla kvar omsorgen om barn och äldre i nuvarande eller framtida kommuner är viktigt med tanke på möjligheterna för anhöriga att ha insyn i verksamheterna samt påverka dem för barnens och de äldres bästa.
Kommunen ansvarar för äldreomsorgen. Ordförande och viceordförande bagatelliserar enligt oss den debatt som förs i Finland om vanvård av äldre. Det är en väsensstor skillnad om vårdarbetet i första hand ska genererar vinst jämfört med den offentliga äldreomsorgens uppgift att uppfylla mål på hållbar äldreomsorg. Oberoende av om det är fråga om privat eller offentlig äldreomsorg måste den kontrolleras.
Privat äldreomsorg fordrar dessutom krävande upphandlingar som de flesta kommuner har svårt att klara av idag. Resultaten av privatisering av äldreomsorgen avskräcker. Det betyder inte att privat äldreomsorg inte kan vara bra men det för med sig dubbla förvaltningar hos kommunen som också ska övervaka den att den privata omsorgen följer avtal och andra överenskommelser.
Vår uppfattning är att vi ska slå vakt om den lokala offentliga äldreomsorgen. Privata alternativ är välkomna som komplement. För de äldre och deras anhöriga är det bättre att äldreomsorgen sköts av kommunen som har politiskt ansvariga, skyldighet att informera och fattar beslut som kommunmedlemmarna kan överklaga.
Personaldimensionering är nödvändig. Vi har från början ansett att äldreomsorgslagen ska innehålla normer för personaldimensioneringen. Jansson och Gustavsson är inne på samma linje och förespråkar 0,7 per vårdad klient där samtliga arbetar med vårdande uppgifter. Socialdemokraterna menar att behovet kan vara större beroende på de äldres funktionsförmågor. Behoven ökar särskilt om de äldre är personer med demenssjukdomar eller lider av flera sjukdomar och funktionsvariationer.
Vi vill därför se att äldreomsorgslagen innehåller en norm som innebär minst 0,8-1.0 per vårdad klient. En miniminorm som inte förhindrar ännu mera personal om så är nödvändigt. Här måste personalens åsikter efterhöras. Personalresursen kan sedan användas flexibelt och enligt de äldres behov.
KST och äldreomsorgsnämnd. Till sist föreslår vi en äldreomsorgsnämnd istället för äldreråd. En nämnd har en viss beslutande makt och fördelar pengar. När KST införs försvinner de kommunala socialnämnderna. Barnomsorgen går till bildningsnämnden när den nya grundskollagen godkänns.
Kvar i primärkommunen blir de äldres intressen. En äldrenämnd skulle ha en framskjuten och en viktig roll under de kommande åren när den äldre befolkningen kraftigt ökar och det fordras resurser för att klara av en värdig ålderdom för alla.
BARBRO SUNDBACK
FREDDIE FORSMAN
MIINA FAGERLUND
MIA HANSTRÖM
KRISTIN MATTSSON
SARA KEMETTER
