Viktiga Ålandsfrågor för nästa regering
Efter riksdagsvalet den 19.4 bildas en ny regering i riket. En regering som ska skriva sitt handlingsprogram och formulera sin Ålandspolitik. Nästa regeringsprogram kommer troligen att bli ett kortfattat strategidokument som konkretiseras i årliga handlingsplaner. Det betyder att man inte låser behoven vid ögonblicket för regeringsbildningen utan öppnar för en flexibilitet i relation till ekonomi och händelser i omvärlden.
Det viktigaste för Ålands del är att nästa regering och riksdag hittar de redskap som krävs för att stärka ekonomin i landet och att hitta vägar till en hållbar tillväxtpolitik. Det behövs för att Ålands offentliga ekonomi via klumpsumman ska vara på en rimlig nivå. Som president Sauli Niinistö sade i sitt nyårstal är det ekonomin, klimatet och säkerhetspolitiken som är de kommande årens stora utmaningar.
Det Åland ska lyfta fram inför programskrivandet är självstyrelselagens modernisering och vikten av att kontinuiteten i Ålandskommittén bibehålls. Arbetet ska fortgå i enlighet med planen och det delbetänkande som avgavs i januari.
En annan fråga som bör bli föremål för regerings handlingsplaner är avräkningsgrunden för den så kallade klumpsumman. Under många år har vi arbetat för att övertyga regeringen om att ompröva avräkningen till Åland, men en politisk lösning har inte varit möjlig. Det positiva nu är att landskapsregeringen och finansministeriet tillsammans går vidare till Ålandsdelegationen med de frågor som behöver klargöras.
Från åländsk sida vill vi också att regeringen skapar utrymme i kommande rambudget för infrastruktursatsningar på Åland i broar, vägar, färjor. Investeringar som vi, mot bakgrund av de totala investeringsbehoven, inte kan finansiera utan ett extra anslag från riket.
Samarbetsformerna mellan Åland och riket bör också framhållas. Nuvarande mandatperiod har varit mycket bra när det gäller umgänget mellan Åland och regeringen Katainen. Aftonskolorna för ålandsfrågor har återinförts. Två möten mellan statsministern och lantrådet har hållits.
Kontakterna till Ålandsminister Anna-Maja Henriksson har varit täta med årliga besök till Åland. Vi har också kunnat utveckla kontaktnäten mellan ministrarna, till statssekreterare, specialmedarbetare, ministerier och myndigheter.
Det krävs välutvecklade kontaktnät för att kunna uppnå goda politiska resultat. De politiska resultaten är många, varvid den största är vindkraften som kan betyda 60 miljoner euro till Åland under en 12-årsperiod.
Också frågan om flyktingmottagandet har vi löst. Den löstes efter ett besök hos arbetsminister Lauri Ihalainen vilket ledde till en lagändring i riket så att åländska kommuner direkt kan erhålla stöd för flyktingmottagning. Jag ser fram emot att vi snart kan få ta emot flyktingfamiljer på Åland och därmed dra vårt strå till stacken när det gäller internationell solidaritet och minskat lidande i världen.
En viktig fråga är naturligtvis svenska språket. Vi fortsätter att kämpa för ett starkt levande svenskt nationalspråk. För ålänningarnas del är det viktigt att myndigheterna är tvåspråkiga och att det finns god tillgång till vård och utbildning på svenska i Finland.
Camilla Gunell (S)
Lantråd
