Vi väntar på landskapets svar
Den 28.4 sändes skrivelsen nedan per e-post till landskapets registratoradress med kopia till minister Carina Aaltonen, vikarier byråchef Maj-Len Österlund-Törnroos på socialvårdsbyrån samt avdelningschef Bengt Michelsson på social- och miljöavdelningen. Sedan dess har ingenting hänt, vi har inte fått svar utan läget har ytterligare komplicerats då riket antagit den nya reviderade faderskapslagen (fr.o.m. 1.1.2016) som möjliggör faderskapserkännande redan hos mödrarådgivningen. Gäller detta också på Åland? På detta har vi ännu inget svar.
Landskapsregeringen skrev i utskicket (31.3.2015) Landskapslagstiftningen om socialvården med bibehållen tillämpning av socialvårdslagen (FFS 710/1982) fr.o.m. 1 april 2015 (ÅLR 2015/2605) följande:
”Detta dokument publiceras på landskapsregeringens webbplats och informationen kan vid behov kompletteras efterhand med ytterligare bedömningar som föranleds av frågor som landskapsregeringen besvarat. Landskapsregeringen erbjuder stöd i konkreta lagvalsfrågor, det vill säga ytterligare tolkningen av vilka bestämmelser som ska tillämpas i Åland där det finns konkreta frågeställningar som behöver besvaras.”
Vi tjänstemän inom det sociala väntar fortfarande på svar på de frågor som sänts till landskapsregeringen per e-post (enligt instruktion i utskicket ÅLR 2015/2605), hemsidan gapar fortsättningsvis tom på ny information. Därför vill vi nu även delge allmänheten vår skrivelse i sin helhet.
Till
Ålands landskapsregering
Socialminister Carina Aaltonen /social- och miljöavdelningen
22 100 MARIEHAMN
Den 1 april 2015 antogs i riket en ny socialvårdslag. Landskapsregeringen sände i mars ut skriftlig information vid flertalet tillfällen gällande vilken lagstiftning som skulle gälla på Åland. Den 12 mars informerades att den gamla socialvårdslagstiftningen fortsättningsvis skulle gälla på Åland dock med en övergångsperiod och även ändringar i sju stycken speciallagar. Den 24 mars inkommer ett pressmeddelande till socialförvaltningarna där landskapsregeringen informerar att gällande socialvårdslag förblir tillämplig på Åland och lovar mer information inom mars månad. Den 31 mars kl. 19:55 informeras samtliga socialförvaltningar per e-post att rikslagstiftningen trots allt har betydelse för rättsläget på Åland:
En stor del av socialvårdslagstiftningen har tillämpliggjorts på Åland som s.k. blankettlagstiftning. Det innebär att rikslagstiftning tillämpliggjorts med angivna avvikelser genom bestämmelser i landskapslag.
– Enskilda bestämmelser i socialvårdslagarna är inom rikets lagstiftningsbehörighet, exempelvis bestämmelser om besvär (rättskipning) och i barnskyddslagen om omhändertagande av ett barn mot barnets eller vårdnadshavarnas vilja (administrativa ingrepp i den personliga friheten).
Utöver detta informerar landskapsregeringen också om att en ny lag om familjehem trätt i kraft under dagen (31.3.2015).
Detta är all information som gått ut till socialförvaltningarna.
I plan för socialvården 2015-2019 står på sidan 3 under Landskapsregeringens roll, punkt ”Planering och ledning” att: ”Landskapsregeringen fullgör sin planerings- och ledningsfunktion inom den sociala verksamheten bland annat genom att:
– kontinuerligt se över och vid behov revidera lagstiftningen inom området
– informera om förändringar inom lagstiftningen
– ordna viss utbildning och kompetensutveckling
– samordna tillämpningen av regler och bestämmelser
– bedriva lednings- och utvecklingsarbete
Landskapsregeringen erfar att kommunerna har uttalat ett behov av ökad information om sociallagstiftningen. Landskapsregeringen avser därför att i större utsträckning än hittills informera allmänt om den sociallagstiftning som faller under åländsk behörighet samt kontinuerligt informera om nya lagar och förestående ändringar i befintliga lagar på socialrättens område.”
Under flertalet år har socialvårdsbyrån varit underbemannad och tjänster obesatta, detta under ett synnerligen viktigt skede i socialvården, ex. Planeringen av kommunernas socialtjänst (KST) samt ny socialvårdslagstiftning. I diskussionerna kring KST har landskapsregeringen gått ut med att en fördel är att rättsläget för klienterna förbättras. Man nämner bl.a. ökad spetskompetens hos socialarbetarna samt anonymitet för klienterna som viktiga förbättringar. Hur rättssäkert är vårt samhälle när lagstiftaren själv inte vet vad som gäller? Den komplicerade blankettlagstiftningen som många gånger leder till att det uppstår tvetydigheter huruvida det är landskapslag eller rikslag, eller, delvis både och, som ska tillämpas. Enbart den dubbla lagstiftningen i sig komplicerar avsevärt rättsläget på Åland, och leder inte sällan till ett betydande merarbete för socialarbetarna kring de dagliga lagtillämpningarna. Därför är det oerhört viktig att lagstiftningssituationen inte kompliceras ytterligare genom att man låter det uppstå ett så oklart rättsläge i sociallagstiftningen som det gör idag. Utvecklingsmässigt är det heller inte bra om det sociala arbetet på Åland under en längre tid måste leva enligt den gamla socialvårdslagen och de, till vissa delar, gamla speciallagarna.
Syftet med plan för socialvård 2015-2019 är att bidra till utvecklandet av socialvården i landskapet samt att stödja arbetet i den sociala sektorn. För att kunna utveckla arbetet behöver socialarbetarna information om ny lagstiftning, i tid, innan den träder i kraft. All utveckling kräver dialog.
Kritiken mot det sociala arbetet i media har för oss yrkesverksamma upplevts orättvist och betungande. Ett flertal gånger har det framförts/antytts att det förekommer olagligheter inom socialförvaltningarnas verksamhetsområden. Detta har använts som ett argument i det fortsatta arbetet med att sälja in KST. Det är graverande om det inom landskapsregeringen finns kännedom om olagligheter och oförrätter som inte åtgärdas. Eventuella klienter som är i kläm kan inte vänta på förvaltningsförändringar utan problem måste åtgärdas snabbare än så. Sedan 2014 verkar tillsynen av socialvården i en egen myndighet, Ålands miljö- och hälsomyndighet (ÅMHM). Tillsyn skulle kunna vara ett ypperligt tillfälle för att skapa en dialog med den sociala sektorn samt för den sociala sektorn att ytterligare utveckla sitt arbete. Mycket uppgifter och information samlas idag in, bl.a. för tillsyn, men sällan leder det till förbättringar och förändringar. Ofta är det enbart en envägskommunikation som inte skapar dialog.
Vi önskar återkommande informationsdagar, -tillfällen istället för pressmeddelanden om komplicerade lagstiftningsfrågor. Inför lagändringar förväntar vi oss att landskapsregeringen tar ett fast grepp och ansvar kring behovet av information.
Detta i enlighet med landskapsregeringens egen målsättning i plan för socialvården. För att överhuvudtaget kunna nå målen i planen ser vi att socialvårdsavdelningen behöver förstärkning. Vilken tjänsteman är t.ex. idag ansvarig för barnskyddsfrågor på landskapsregeringen? Vi önskar ett förtydligande gällande vilka lagar/delar av lagar som är gällande på Åland idag då vi inte upplever informationen som sändes 31.3.2015 kl. 19:55 per e-post som mer klargörande än pressmeddelandet daterat den 24.3.2015.
23.4.2015
Cecilia Berndtsson, socialservicechef Mariehamn
Jessica Björn, vik. socialsekreterare Föglö
Andrea Björnhufvud, socialchef Eckerö
Mikaela Brandt, socialsekreterare Saltvik
Paulina Eklund, socialchef Finström och Geta
Camilla Enberg, socialsekreterare Kökar och Sottunga
Cecilia Dahlström, socialsekreterare Hammarland
Jan Mattsson, socialchef Jomala
Keijo Sjöblom, socialsekreterare Lemland
Susann Peltonen, socialsekreterare för Sund och Vårdö
Marjo Österberg, socialsekreterare, Lumparland
