Vi trodde slavarbetet var avskaffat
Vi skärgårdshälsovårdare trodde att slavarbetet var avskaffat för länge sen, men så är tydligen inte fallet. ÅHS’s chefer anser att vi ska joura en hel vardagskväll för 1 timmes och 36 minuters ersättning, räknat från 16.00 till 24.00. Och en hel helg, lördag till söndag, 8.00 till 24.00 båda dagrna, för 6 timmars och 24 minuters ersättning, alltså 3 timmar och 12 minuter per dag.
ÅHS chefer anser tydligen att vi skärgårdshälsovårdare är livegna under dem. Det är för ÅHS chefer helt ok att alarmcentralen och akutens personal ringer oss på våra privata telefoner när vi inte är i arbete. Vi blir ombedda att ta tag i sjukdomsfall och olyckor på vår lediga tid iställer för att personalen i Mariehamn skickar ut en helikopter med personal.
Argumentet, som en chef kom med. att vi inte behöver svara i vår privata telefon tog väldigt hårt. Vi har också släkt, vänner, rent av barn, som rör sig ute i världen och kan komma i nöd, så får vi kommentaren att vi inte behöver svara i vår privata telefon!! Vem av cheferna är beredda att låta bli att svara i sina privata telefoner, då det kan vara deras barn som är i nöd eller kanske ligger svårt skadade någonstans ute i världen?
Vem av ÅHS chefer är villiga att arbeta för den lön vi får??
En skärgårdshälsovårdare skänker redan halva sitt liv till ÅHS. Detta genom att vi de facto jourar 15 eller 16 dagar per månad, VARJE månad ÅRET OM.
– vi kan inte ta en långpromenad för då är vi vips alldeles för långt bort vad det gäller inställelsetid, även om det inte är sagt hur många minuter vi har på oss, så är det sagt att vi snarast ska vara på mottagningen.
– vi kan inte, i lung och ro, gå till gymmet eller lägga oss på en massagebräda och bli ompysslade, för vi har hela tiden en påslagen jourtelefon som kan ringa precis när som helst.
– vi kan inte sätta en deg och baka, för när kommer samtalet om att något hänt.
– vi kan inte gå i bastun, för när kommer samtalet och vi står där med schampo i håret.
– vi kan aldrig bjuda vänner på middag en dag då vi jourar, för när kommer joursamtalet? När potatisen skalas eller när köttet steks.
– vi kan inte ta vår båt och åka ut och lägga ett nät, så skärgårdsbor vi är.
– vi kan inte gå ut i svamp- och bärskogen när vi jourar.
– dessutom är det ju inte bara vi skärgårdshälsovårdare som är fatslåsta med jouren, hela familjen är låst. Vi kvinnor måste lämna barnen till våra män som inte heller kan göra det dom vill planera. Vi, barnens mödrar, har inte möjlighet att följa med på barnens olika aktiviteter.
På akuten och op finns en hel stab med människor. Ett team med sköterskor, läkare och bakom finns även snabbt en helikopter med personal för vidare transport. Men vi skärgårdshälsovårdare står helt ensamma, helt ensamma. Vi ska ta hand om patienten, sätta dropp ge injektioner och medicin, lägga om sår, sy ihop sår, SAMTIDIGT som vi med endast våra två händer ska ringa alarmcentral och akutläkare för ordinationer. Och det gäller inte ett samtal utan flera.
Alarmcentralen ringer upp ett antal gånger och ger viss information – kanske att inte helikoptern flyger så vi ensamma hälsovårdare ska ringa sjöbevakningen, eller ordna transport på annat sätt. Har ÅHS chefer funderat på, att vi skärgårdshälsovårdare ensamma sköter patienten, den patient som man på akuten har en hel stab för att sköta, tills en eventuell helikopter kommer?
Våra möjligheter att få in vikarier minskar drastiskt, för ingen vill komma ut i skärgården och arbeta för så knappa ersättningar.
Varför knuffa på oss och våra ersättningar när vi endast har en ersättning på en tredjedels timme per timme, och med ett så stort ansvar dessutom. Det är helt oacceptabelt att sänka vår ersättning till en femtedels timme per timme, som nu är på förslag. (Visst, vi får mer ersättning när vi jobbar aktivt under jourtiden.).
Tvärtom, så borde vi få en ersättning som motsvarar den arbetsbelastning som arbetet orsakar redan nu. Detta med tanke på att vårt jourande begränsar vårt liv under så stor del av vår tid. Vi vill bara ha en skälig lön för det arbete vi utför för våra kommuninvånare.
Marie-Anne Rosengård
Anne-Mai Enqvist
Heli Gåvefelt
Tiina Hämäläinen
Janette Helenius
Monica Englund
Raili Väänanen
Riittaliisa Matila
