DELA

Vi tar mikroplaster på allvar

Minister Alfons Röblom (HI) besvarar som omväxling en insändare kring vindkraften där han skriver: ”Det har ställts frågor om hur stor mängd mikroplast som havsbaserad vindkraft genererar. Den frågan måste naturligtvis tas på allvar” men fortsätter sedan med ”I första hand måste vi komma åt att mikroplaster sprids via bildäck som slits på vägarna, kläder som innehåller mikroplaster som sprids när kläder tvättas, och plastpåsar och annat som hamnar i haven och finfördelas till mikroplast.”

Men kommer med konklusionen att ”Målet är naturligtvis att en förnybar energiproduktion inte skall hota andra miljö- och naturvärden”.

Det är bra att ministern äntligen tar ordet ”mikroplaster” i sin mun i denna viktiga debatt. Då meddelandet om vindkraften i Ålands havsområden debatterades i lagtinget var det enbart Stephan Toivonen (ÅLD) som nämnde ordet.

Att räkna upp andra källor till mikroplaster gör ju inte problemen med vindkraften mindre. Den riskerar ju att ytterligare öka mikroplasterna i våra vatten. När det gäller andra mikroplaster så försöker man filtrera dem på olika sätt, men mikroplaster från vindkraftverken hamnar rakt ut i havet och kan inte filtreras.

Alla mynt har en baksida, även vindkraftverken och dessa måste analyseras innan planerna sätt i verket.

I samband med det öppna hörandet i Finansutskottet kring vindkraften fick Johan Lindström (ÅLD) som ett svar på en direkt fråga om mikroplaster svaret att det rör sig om lite målfärg och 75 kilo per år i värsta fall. Detta baserades på branchinformation.

Med en sådan verklighetssyn inom förvaltningen är det klart att ministern kanske inte sett mikroplasterna som något problem så här långt.

De norska forskarna Jan Erik Weinbach, Asbjörg Solberg och Bård-Einar Rimereit har däremot analyserat att en vindpark med 400 vindkraftverk i Norge släpper ut 25 ton plaster per år. Detta skulle innebära att de kanske 1 500 vindkraftverk, som skall placeras runt Åland kommer att släppa ut 100 ton mikroplaster per år.

Nu förhåller det sig även så att utsläppen ökar exponentiellt då vingarnas storlek ökar. Hastigheten på de yttersta vingarna ökar nämligen. Med de eiffeltornshöga vindkraftverk som skissas kring Åland så kan utsläppen bli 50 procent större och vi kan nå 150 ton mikroplaster årligen. Detta är 5 kilogram per ålänning och all denna plast faller rakt ner i havet. Skulle inte tro att biltrafiken är lika farlig på Åland.

Alla mynt har en baksida, även vindkraftverken och dessa måste analyseras innan planerna sätt i verket.

På annat håll har man varit tvungen att ändra planer på vindkraftverk för att ultraljudet från dem inte skulle störa fisklivet i havet. Vi vet att exempelvis valar kommunicerar med ultraljud över gigantiska avstånd, så ljudet fortplantar sig extremt bra under vattenytan.

Hur flyttfågelsträcken påverkas av vindmöllorna har vi kunnat se på annat håll. Resultatet har inte varit positivt.

Det må hända att det är optimalt att placera vindkraftverk ute till havs när det gäller vindförhållanden, men når det gäller effekterna av mikroplaster, Bisfenol A, ultraljud och risker för flyttfåglar, så kan det hända att havsbaserad vindkraft kan bli en katastrof för miljön.

Vi från Åländsk demokrati tar frågan om mikroplaster på stort allvar och kommer att följa upp frågan i behandlingen i Finans- och näringsutskottet, där vi har en plats. Är det fråga om 75 kilo målfärg eller 75 ton mikroplaster per år?

JOHAN LINDSTRÖM

STEPHAN TOIVONEN

Tack för att du väljer Nya Åland!

Kära läsare, stort tack för förtroendet och för att du använder Nya Åland och nyan.ax för att hålla dig uppdaterad. Vi jobbar för dig men god journalistik kostar, så nu behöver vi din hjälp.

Välj belopp