DELA

Verksamheten på ungdomsgårdarna

Edgar Vickström prioriterar inbesparingar på fastigheter istället för människor. Helt rätt tänkt men ifråga om ungdomsgårdarna blir det enligt min åsikt helt motsatt effekt. Han säger att han vill satsa på förbättrad verksamhet på ungdomsgårdarna. Vet Vickström vilken sorts verksamhet som bedrivs på stadens ungdomsgårdar.
Till ungdomsgårdarna kommer ungdomar då de vill umgås med varandra eller med de vuxna som finns där. De ordinarie anställda ungdomsledarna är utbildade inom ungdomssektorn (ungdomsledare, närvårdare eller motsvarande) med kunskaper om hur ungdomar ”fungerar”. Det viktigaste arbetsredskapet en ungdomsledare har förutom sej själv är ”kaffemuggen”. Verksamheten går ut på att bygga relationer till ungdomarna, att stöda dem till att bli ansvarstagande vuxna, att finnas där. En ungdomsledare är ingen lekledare.
Det finns viss så kallad ledd verksamhet med olika aktiviteter på kvällarna som är helt frivillig att delta i men där ledaren inte behöver binda upp sej vid aktiviteten utan kan sitta och samtala med andra ungdomar eller vid behov reda upp stridigheter som kan uppstå då många ungdomar samlas på samma ställe.
Ungdomsledaren jobbar inte bara kvällstid utan håller också olika grupper efter skoltid, tex tjej/killgrupper eller är med och planerar större evenemang som Summer In eller Unga band så även viss planeringstid behövs.

Ungdomsgårdarna startades upp i början av 1900-talet i Sverige för att arbetarklassens pojkar inte skulle hänga på stan och falla in i kriminalitet. De fick en plats att ”hänga” på. Mycket har hänt sedan dess och ungdomsgårdarnas värdegrunder och målsättningar har ändrats, men krasst är det fortfarande så att stängs ungdomsgårdar blir det en större kriminalitet och alkoholförbrukning på stan än tidigare enligt undersökningar i Sverige.
Ungdomsgårdarna i Mariehamn är 4 st – alla med olika inriktning och placering. Stallet vid Sleipner, Tärnan för främst åk 6 i Västernäs och så Uncan i centrum och Tvärsan i Strandnäs. Uncan och Tvärsan har samma målgrupp, dvs högstadieungdomar men har ändå olika inriktningar mycket pga av olika fastigheter. Tvärsan är ett gammalt hus med många små rum där förtroliga samtal hålls lättare med en mera familjär inriktning.
Uncan är betydligt större med några stora rum men som kanske inte känns lika hemtrevligt fast trevligt. Det är också olika atmosfär i högstadieskolorna och så länge det finns olika högstadier behövs det även olika ungdomsgårdar.
Ungdomsgårdarna är inte bara en plats att hänga på som skall ha en massa verksamheter. Vill ungdomar ha en verksamhet går de med i föreningar och engagerar sej på det viset. Till gårdarna kommer oftast de som inte har intressen eller även de som inte kan vara hemma pga av dåliga familjeförhållanden. Då de kommer till gården vill de bara vara – med kompisar och vuxna de litar på – som sätter gränser och som inte är egen förälder.
Gårdarnas verksamhet ska inte bara räknas i kvantitet utan i kvalitet. För tyvärr är det så att ju fler ungdomar desto sämre kvalitet på det som är målsättningen- att bygga relationer till ungdomarna för deras bästa – och samhällets.
Nu hoppas jag att de förtroendevalda i Mariehamn tar sitt ansvar och behåller Tvärsan och Uncan i dess nuvarande former och ger personalen arbetsro.
Sonja Winé