DELA

Vem var det som brände biffen?

Det finns något som alla ålänningar kan. Vi vet exakt vad det är och använder oss av dagligen. Det åländska skitsnacket. Vi väljer att prata runt problemet istället för agera och göra något åt det. Vi lyssnar inte och vi skyller ifrån oss så fort något inte fungerar som det ska. Ingen är bättre än den andre. Därför är det ibland bra att det finns något som kallas politik, det som gör at vi människor får komma till uttryck, det som kallas demokrati.

Alla människor skall komma till tals. Vi har yttrandefrihet och vi väljer själva hur vi andvänder oss av det. Vissa väljer at bomba och debattera på social medier och andra kan säga rakt ut vad den tycker. Men följderna av det eviga skitsnacket runtomkring gynnar ingen i längden. Därför försöker vi använda snacket till något vettigare, nämligen till politik.
Vi går till val för att rösta, och vi röstar på de vi känner at vi li tar och känner oss trygga med som skall föra vår talan i större frågor. Vissa röstar höge andra vänster och vissa blankt. Men ändå fortsätter klagandet. Men var går allt fel? Varför blir det bara fel iallafall?

Vi har den ekonomiska kraschen 2008 gått från ett stabilt Åland till ett rangligt och skakigt samhälle som blivit bränt till ytan, vi har valt att steka biffen så mycket att den till slut blir oätlig. Ändå har vi satt in sparsystem så att alla skall få en liten del av biffen. En biff som redan blivit bränd, mums.
De ända som har råd att köpa en ny biff är de som sitter med pengarna. Dom vi valt att ge vårt förtroende åt, vi andra kan dela på resterna.

Detta drabbar alla och vi går och blir allt mera frustrerade, varför ta bort system som faktiskt fungerade? Varför försöka göra så mycket samtidigt och sådana extrema mängder? Varför sådana spontana handlingar utan ett hjärta med i tankens gång.
De som drabbats av detta kaos är framförallt; Sjukvård, äldreo msorg, lekis, och skolorna.

Det gått för långt nu. Allt yngre personer drabbats. Personer som inte ens har någon rösträtt. Hur skall dom kunna ta ansvar och kunna stå upp för något som dom aldrig fått chansen att påverka?
Vi som går det nya skolsystemet eller gått. Vi som kallas lata och vi som bara förstör, är det vi som bär det ansvaret, nej men vi sitter på skulden, skulden över att vi valde att tro på de vuxna ni som kan och vet allt ni som skall lära och ge erfarenhet.

Att sitta och läsa och lyssna på radio om hur politiker efter politiker beklagar över de felaktiga system som genomförts inom de närmsta åren. Det hjälper inte, skadan är redan skedd. Vi är inte lata vi är trötta, vi är fortfarande unga, men hur länge till. Jag är 22 år och nära sjukpensionär.
Dags att fälla ner domkraften och landa lite. Det gäller de som väljer och det som kan välja. Tänk efter innan ni handlar. Ni är inte den generation som får ta över skiten. Det är vi som är lata vi som inte har tillräcklig erfarenhet och vi som redan är körda till botten. Det ni beslutar påverkar framtiden. En scen till så att fåglarna kan välja om de vill skita på den sydvästra sidan eller nordöstra av scenen. Fåglarna kan välja men unga människor kan inte göra ett skit. Inte ens en liten skatepark som behövs för att få ungdomen vid liv igen, kan man ordna, det väljs bort. Det krävs en rejäl magspark för att få samhället i balans igen.
Mvh
En snart sjukpensionerad ungdom