Vattenkvaliteten och kopplingen till jordbruket
Vi på miljöbyrån blir konfunderade när vi läser hur tidningen Nya Åland i en artikel från den 28 februari och i en ledare från dagen efter väljer att använda våra vattenkvalitetsdata på ett för jordbruket missvisande sätt och dessutom på ett icke naturvetenskapligt korrekt sätt.
Man kan inte plocka ut data för enstaka år och jämföra, man behöver längre tidsperioder för att kunna uttala sig eftersom mellanårsvariationerna är så stora. Dessutom kan inte de åländska jordbruken beskyllas för att vattenkvalitén i de yttre skärgårdsvattnen har försämrats eftersom källorna till detta är helt andra. För övrigt sker en tendens av ökande näringshalter i Östersjön till sin helhet.
Det finns naturligtvis många källor till detta och en bidragande faktor kan tex ju vara de stora utsläpp av fosfor som nyligen upptäcktes i floden Luga mellan St Petersburg och Estland motsvarande ca .000 ton.
För att kunna uttala sig om förändringar har skett för de åländska jordbruken och andra källor så är det främst i den inre och mellersta skärgården som man måste kontrollera de långsiktiga trenderna. Detta bör också göras på ett statistiskt korrekt sätt, dvs man jämför data för en längre tidsperiod och med tex en regressionsanalys eller annan statistisk metod.
Det hade varit bra att poängtera att belastningsdiagrammen som visas i tidningen till största delen bygger på schablonberäkningar med avrinning från mark. Det vill säga dessa data är i stor utsträckning beroende av nederbörden från år till år och dessutom bygger de inte på faktiska mätningar. Dessutom är det felaktigt att hänvisa till att illustrationerna ägs av Husö biologiska station, då de är framtagna för miljöbyråns räkning och finns utlagda på vår hemsida.
När det gäller jordbrukens påverkan så kan vi se att olika miljöåtgärder på Åland har gett effekt eftersom vi kan se en minskning av näringshalter i vattendragen – från diken – under en längre tidsperiod. Det finns med andra ord en uppföljning av vattenkvaliteten tillsammans med vattenföringen.
Allt detta upplystes Nya Åland om när de ringde till oss för att få vattenkvalitetsdata, men uppenbarligen valde de att inte ta med dessa fakta. Tyvärr lät de inte heller amanuens Tony Cederberg som citeras i tidningen läsa artikeln innan den kom ut. Det blev därmed en väldigt konstig koppling till hans uttalanden i både artikel och ledare.
I Sverige har man konstaterat att miljöstöden ger bra effekt då de används tillsammans med riktad rådgivning i enlighet med Greppa Näringen-konceptet och en långsiktig finansiering.
Där har man genom den kunskapsbaserade och kostnadsfria rådgivningen som utgör själva basen för Greppa Näringen påvisat att sedan den senaste resultatredovisningen har växtnäringsöverskotten fortsatt att minska ytterligare under perioden 2006-2008. Det beräknas läcka 1.000 ton mindre kväve från medlemmarnas gårdar varje år.
Dessutom uppskattas fosforläckaget ha minskat med ca 20 ton per år. Ammoniakavgång och läckage av växtskyddmedel till vattendrag minskar också tack vare de åtgärder som genomförs på gårdarna. Greppa näringens koncept anses som så framgångsrikt att detta nu även diskuteras i Finland och andra länder runt Östersjön.
Vi på miljöbyrån upplever att det finns en stor vilja hos jordbruken, liksom hos andra, att försöka medverka till en bättre miljö och vi tror att riktade åtgärder enligt Greppa Näringens koncept kombinerat med miljöstöd är en bra väg att gå eftersom den gynnar både jordbruken och miljön.
Susanne Vävare, utredare på Miljöbyrån
Tony Cederberg, amanuens på Husö biologiska station
Svar:
Nya Åland har inte haft som avsikt att använda vattenkvalitetsdata på ett för jordbruket missvisande sätt. Vi försöker återge fakta så gott det går på basis av intervjuer och annat material som finns att tillgå. Vi har inte heller vägrat Tony Cederberg på Husö biologiska station att läsa artikeln innan den publicerades, helt enkelt därför att han inte bad om det.
Red
