DELA

Vattenbruk inom hållbara ramar

Replik på artikel om landskapsregeringens vattenbruksstrategi i fredagens Nya Åland.
Landskapsregeringen vill utveckla vattenbruket inom ekologiskt hållbara ramar.
Ålands landskapsregering stod den 5-6 februari värd för en internationell vattenbrukskonferens som samlade över 120 företrädare för näringen, fodertillverkare, fiskeri- och miljömyndigheter, EU-kommissionen, HELCOM, forskningsvärlden och intresseorganisationer. Konferensen utgjorde avslutet för två av EU prioriterade och medfinansierade utvecklingsprojekt, AQUABEST och AQUAFIMA, med särskilt fokus på vattenbruket (under EU:s Baltic Sea Region-program). Huvudsyftet med projekten har varit att på östersjönivå få ett utbyte av de bästa erfarenheterna och en harmoniserad utveckling av näringen i en hållbar riktning, genom att minska miljöpåverkan och samtidigt göra näringen mer ekonomiskt livskraftig. Ett återkommande tema vid konferensen var att vi i Östersjöregionen har ett gemensamt ansvar för att skapa en hållbar livsmedelsförsörjning och att minska klyftan mellan den fisk som konsumeras och den som produceras inom EU.
Landskapsregeringen beklagar att detta inte varit fokus i medierapporteringen, utan att man i Nya Åland istället lyfte fram en enskild kritisk röst mot den vattenbruksstrategi som landskapsregeringen nyligen har antagit. Med anledning av den kritik och de felaktigheter som fördes fram i artikeln i fredagens Nya Åland vill vi framföra följande:

Vattenbruksstrategin är skriven utifrån EU-kommissionens riktlinjer med syfte att främja en hållbar utveckling av vattenbruket. Hållbarhetsbegreppet innefattar ett balanserat beaktande av ekologiska, ekonomiska och sociala aspekter. Bakom strategin ligger ett gediget arbete som grundas på ett flerårigt samarbete mellan landskapets fiskeribyrå, miljöbyrå och näringen. Dialogen har varit öppen och vi har aktivt inhämtat allmänhetens åsikter om strategin, vilket vi också har fått.
Dokumentet fokuserar på administrativ förvaltning och reglering, lokaliseringsstyrning och hur man kan öka näringens konkurrenskraft inom ekologiskt hållbara ramar. Det åländska vattenbruket, som helt domineras av kassodlad fisk, har idag stor ekonomisk och social betydelse för Åland. Syftet är därför att utveckla, inte avveckla, vattenbruket i en mer hållbar riktning. Med hjälp av innovativa instrument försöker landskapsregeringen möjliggöra både en utökad produktion och en minskad miljöpåverkan.
Vattenbruksstrategin är i första hand ett näringspolitiskt dokument, och inte ett vattenåtgärdsprogram som man kan få intryck av då man läser artikeln i Nya Åland. Landskapsregeringens miljömålsättningar och –ramar lyfts dock fram på ett tydligt sätt. Landskapsregeringen har valt att i nuläget inte sätta tillväxtmål för vattenbruket, trots att man från EUs håll uppmanat medlemsländerna att göra så. Orsaken är att det ännu är oklart hur en utveckling av vattenbruket ska ske beaktande EUs vattenmiljödirektiv samt HELCOMs Åtgärdsplan för Östersjön. EU-kommissionen kommer senare under detta år utarbeta riktlinjer för hur en utveckling av vattenbruket ska ske beaktande vattenmiljödirektiven. Samtidigt kommer HELCOM att utarbeta en ny rekommendation för vattenbrukets fortsatta miljöanpassning. Landskapsregeringen kommer att aktivt följa och beakta dessa två processer och därefter ta ställning till miljömålsättningar för vattenbruksnäringen.

Förslag till miljömålsättningar och åtgärder för att uppnå dessa kommer att presenteras i det vattenåtgärdsprogram som under senhösten kommer att skickas ut på remiss till allmänhet och berörda parter. Tolkningen i artikeln i Nya Åland att landskapsregeringen inte skulle beakta HELCOMs krav på minskade utsläpp stämmer alltså inte.
Parallellt med arbetet med kommande vattenåtgärdsprogram, riktlinjer och rekommendationer fortskrider arbetet med att genomföra nuvarande vattenåtgärdsprogram 2009-2015. Arbetet, som översiktligt beskrivs i vattenbruksstrategin, utgår från den s.k. genomförandeplanen för vattenbruket på Åland.
Bland målsättningarna finns bl.a. att under 2014 ta beslut om regler för införande av foder med lägre fosforhalt, om kommande utredning visar att fodret har samma kvalitet. Landskapsregeringen kommer under våren att träffa representanter från fodertillverkningen för att diskutera förutsättningarna för detta. Samtidigt kommer diskussionerna om möjligheter för användning av kretsloppsanpassat foder av lokala foderråvaror att fortsätta.

Det pågår också en diskussion med myndigheterna i riket och Sverige om samordning av målsättningar och åtgärder för vattenbruket i de tre regionerna, såväl gällande miljö- och produktionsmål. Landskapsregeringen kommer under 2014 intensifiera dessa diskussioner, delvis som följd av kravet på att ta fram samordnade åtgärdsprogram för de olika havsområdena runt Östersjön.
Samtidigt vill landskapsregeringen ge förutsättningar för vattenbruket att utvecklas. Landskapsregeringens förhoppning är att volymen av den kassodlade fisken ska kunna öka, inom ramen för landskapsregeringens belastningsmål. Detta kan möjliggöras genom pågående arbete med kretsloppsanpassat foder, annan foderutveckling, olika kompensationsåtgärder, en lokaliseringsplan för vattenbrukslokaler och utvecklingen av ny teknik.
Landskapsregeringen ser positivt på den storskaliga landbaserade recirkulationsfiskodling som för närvarande planeras på Åland. Detta är dock en helt annan typ av verksamhet än kassodlingen av fisk och är inget alternativ för exempelvis de åländska skärgårdskommunerna. Försök med slutna kassar har gjorts på Åland, men resultaten har inte varit framgångsrika. Beträffande musselodling så är denna odling och användningen av musselråvaran, exempelvis som foderråvara, i ett försöksstadium, men arbetet med att hitta nya mer hållbara foderråvaror är ett högprioriterat område globalt sett.

De senaste 20 åren har teknik- och foderutvecklingen inom vattenbruket medfört att utsläppen har minskat med i storleksordningen 15-20 procent samtidigt som produktionen legat på ungefär samma nivå. Utvecklingen pågår alltjämt så att påstå att det inte har gjorts några förbättringar inom fiskodlingsbranschen och att man är nöjd med status quo är en felaktighet.
Vi ser nu framemot att utvärdera resultaten av Aquabest-projektet. Vi ser också fram emot att implementera vattenbruksstrategin och vara delaktiga i utarbetandet av EU-kommissionens riktlinjer och HELCOMs rekommendation gällande vattenbruket i förhållande till kraven i EUs vattenmiljödirektiv.
Jenny Eklund-Melander, Byråchef Fiskeribyrån
Mikael Wennström, Vattenbiolog Miljöbyrån
Petra Granholm, Utredare Miljö- och fiskeribyrån
David Abrahamsson, Utredare Miljö- och fiskeribyrån