Vattenägare är skeptiska mot utomstående styrning
Angående sista förslaget till havsplan om det nu ska vara en sådan är den väl det bästa som går att åstadkommas. Det är ju i havet som namnet säger där det inte finns privata vatten.
Allt som tidigare har kommit från EU om man ser till jakten, fisket eller jordbruket har resulterat i förbud ock inskränkningar och en fruktansvärd byråkrati. Inte undra på att vattenägare är skeptiska mot utomstående styrning av sina vatten. Kommunerna äger inget vatten det gör kommuninvånarna och de är i de flesta fall representerade av fiskelag och samfälligheter som är valda att sköta om ärenden som hör dit. Det är de som ska handha nyttjandet av sina vattenområden inte EU eller någon annan myndighet.
Naturskyddsområden för vem och vilka? Det finns sälskyddsoråden, de behövs knappast när havet är fullt av säl. Fågelskyddsområden med landstigningsförbud är ett eldorado för örnar och andra små rovdjur där dom kan härja fritt utan att bli störda. Tidigare medan vårjakten fanns var det någon ute som skrämde örnar ock sköt något litet rovdjur, nu finns det ingen där. Den tiden där allt har blivit ett fågelskyddsområde, är bara fåglarna som saknas.
Fisket är reglerat med kvoter, drivgarnsförbud, försäljningsrestrektioner anmälningsplikt mm. Kanske inte ännu så mycket på privata vatten men det kommer säkert om EU och andra miljömyndigheter får bestämma. Mycket nåjs också om fiskodling mest av sådana som inte är beroende av den, finns ju att köpa från Norge. För skärgårdens del är den mycket viktig för kommuner och arbetsplatser. Det är de som bor där och är beroende av nyttjande som ska bestämma om det, inte tyskar, fransmän och italienare som styr EU eller miljöorganisationer som helst såg att allt var ett naturreservat.
SKÄRGÅRDSBO OCH VATTENÄGARE
