Västerländska sanktioner bidrar inte till hållbar utveckling
Från måndag meddelar EU-kommissionen att odlare som drabbas av sanktionerna mot Ryssland ska ersättas med 125 miljoner euro, för skördar av tomat, morot, gurka, blomkål, paprika, pickles, potatis, röda bär, päron, kiwi och andra frukter samt champinjoner. Nästa steg är att ingripa i ost- och köttproduktionen.
Syftet är strikt ekonomiskt, att ersätta enskilda odlare från att drabbas av en priskollaps på en inhemsk marknad som plötsligt översköljs av ett överutbud av produkter och förstås riskerar obalans i marknadsekonomin. I länder som berörs bland andra Polen och Litauen klarar man knappt sin egen livsmedelsförsörjning. Medel tas ur EU:s krisfond och totalt beräknas marknadsandelen till Ryssland motsvara hela 50 miljarder euro, vilket fonden idag inte räcker till. Förutsättningen för utbetalning är att skördarna ska förstöras.
På tisdagen inträffade årets ”Overshoot day”, den dag då vi förbrukat jordens årsproduktion av ekologiska resurser och därmed överskrider naturens budget för 2014. Världsnaturfonden WWF konstaterar att vi skulle behöva 1,5 jordklotar för att matcha människans konsumtion. ”Vi måste sluta tära på naturkapitalet” menar man och sluta lagra mer koldioxid i luften från ohållbar konsumtion och fossil energi. Ät mer vegetariskt och börja resurshushålla för en sund ekonomisk utveckling är förslagen.
Här kan vi direkt se ett samband, EU-kommissionens beslut utgör ett rent resursslöseri som vi inte har råd med. EU konstaterar själva att Ryssland efter sanktionerna bara kan täcka 60 % av sitt livsmedelsbehov. Dessutom innebär deponering av kasserade grönsaker ett direkt utsläpp av koldioxid från nedbrytningen. En orsak till att man inom EU har försökt begränsa mängden nedbrytbart avfall som kasseras på deponi i sitt eget miljöhandlingsprogram. Nya strängare mål för att minska köksavfall i alla EU:s länder fastställdes så sent som 2 juli i år.
Vad vi inte behöver är ensidigt ekonomiskt inriktade beslut. Vi behöver se helheten, ekonomin, miljön och den sociala situationen samverkar. Avsättning eller ett system där livsmedelsprodukterna används istället för kasseras är ett absolut måste. Annars är beslutet om livsmedelssanktioner mot Ryssland inte hållbart.
Erica Sjöström,
för hållbar utveckling
