Varför skall man följa lagen?
Brottslighet illustreras ofta i litteratur något som förknippas med en omöjlighet och spänning i vad som händer då man går emot samhällets lagar och normer.
T.ex. i boken ”Tjuvarnas marknad” (2004) skriven av Jan Guillou (1944- ) är ett centralt tema kriminaler, polisen och människorelationer.
Tjuven skall ju enligt klichen åka fast i slutet, så som kriminellas alltid skall förgöras. Författaren lyfter dock skickligt fram att till och med dessa tjuvar har liv, vänner och familj och problem så som alla andra.
Ewa Johnsén är den framgångsrika kvinnliga polisen som det är som lättast att leva sig in i. Hennes balansering mellan den vardagliga singellivet och det tuffa arbetet lutar mest mot arbetet som hon ägnar mycket tid åt. Detta kanske på grund av att hon är chef över så många män, delvis samma orsak till att hennes man lämnat henne får några år sedan.
I Finland har kvinnor ju inte kunnat stiga till toppen i ett mansdominerat polisyrke – skärskilt med båda i samma branch! Är ojämlikhet då ett problem i vårt samhälle, som präglas av europeisk och internationell straffrätt?
Enligt europeisk rättshistoria , har ordet ”samhälle” sitt ursprung i det latinska ordet ”societas” som betyder ”en vänlig sammanslutning”. En typisk definition är dock: en grupp individer som är förenade av ett gemensamt intresse.
Människans förnuft har ifrågesatts flera gånger. Antikens filosof Aristoteles (384-322 f.K.r) ser människan som en samhällsvarelse som endast kan förverkliga sig själv i en omgivning där det finns andra människor.
En annan syn på det mänskliga samhället har filosofen Thomas Hobbes (1588-1679). Han anser att människorna förenas i samhällen pga. själviska orsaker. Hobbes tanke var att i naturtillståndet skulle ”ett allas krig mot alla” råda, dvs. att en total kaos skulle uppstå bland människorna.
Hobbes tänkte sig att om det fanns lagar med straff skulle viljan att bryta mot lagarna minska. Makten skulle ges till en myndighet som bestod av en eller flera personer, som utövar makten för allas gemensamma välmående.
Ett fungerande och väl organiserat samhälle är väl något som man drömmer om?
Enligt Aristoteles skall folket ha möjligheter och makt att påverka, men att bara männen skulle ha rätt till det anser jag bristfälligt. Kvinnor har därför också lika rätt till att påverka i samhället och enligt samma rättigheter som männen få sin röst hörd.
Men såsom lagen säger, en fysisk person får rättshandlingsförmåga vid 18 års ålder, alltså då han/hon blir myndig. En person under 18 år är minderårig. Rättshandlingsförmågan fråntas en person genom att en domstol omyndigförklarar personen. Omyndiga personer (och personer för vilka utsetts en intressebevakare) är föremål för intressebevakning. Omyndiga har inte rättshandlingsförmåga. Omyndigförklaring är i praktiken sällsynt.
Hobbes tanke om en myndighet som utövar makten rättvist med lagar och straff hör till dagens moderna tänkande om det straffrättsliga påföljdssystemet.
Maarit Lehtihaara
Informationschef emerita
Grankulla, Finland
