Varför ska landskapet gå till banken?
Budgeten för 2020 hade ett underskott om 15 miljoner euro. Resursbudgeten ökade utgifterna med 32,8 miljoner euro, vilket finansierades med PAF-medel.
Finansminister Torbjörn Eliasson (C) har aviserat ökade Coronakostnader och att Åland måste gå till banken i höst. Allt är förberett. Det behövs bara ett samtal till banken.
Men är PAF och Banken de enda alternativen vi har? Det kan finnas en tredje väg och klämmen i min åtgärdsmotion är:
”att lagtinget uppmanar landskapsregeringen att skyndsamt på ett parlamentariskt sätt förankra plan och villkor för att ta ett Coronalån från Ålands Pensionsfond.”
Sedan 1995 har vi en pensionsfond. Värdet av fonden var enligt senaste bokslut 429 miljoner, varav ränteinstrumentens andel var 205 miljoner. Normalt skall de vara 50 procent.
Ränteportföljens avkastning 2018 var -2,3 procent. Vi vet att räntenivåerna är väldigt låga just nu.
Enligt lagen om landskapet Ålands pensionsfond kan medel ur pensionsfonden lånas till landskapet och kommunerna.
Så frågan är: Varför landskapet skall gå till banken? Jag vet inte till vilken ränta som gäller. Vi vet att företagens likviditetslån ligger på 4-6 procent inklusive statsgarantin. Och avkastningen för 2018 var alltså negativ på ränteinstrumenten.
Vi har många gånger hört att vi inte skall låna till driften. Och det håller Åländsk demokrati med om. Vi skall undvika lån. Men nu är vi i ett läge då vi beviljar likviditetslån och stöd till företag och vi nästan utgår ifrån att de skall ta dessa lån. Då borde vi även själva vara öppna för att ta ett Coronalån. Men inte lån för drift. Och räntenivån bör vara den som fonden långsiktigt erhållit för sina räntepapper, kring 2,5 procent. Då blir det för landskapet som att ta pengar från ena fickan till den andra.
Ibland kritiseras jag för att bara problematisera och kritisera förslag. Denna gång tänker jag komma med ett förslag, även om det naturligtvis inte är hugget i sten.
Men låt mig först påminna om att vi har ytterligare ett alternativ till finansiering. Vi har möjligheter enligt självstyrelselagen att erhålla bidrag från Finland. Vi måste även minnas att riksregeringen då de införde exempelvis restriktioner mot restaurangerna sade att de skulle ersätta restaurangerna.
Förslaget från Åländsk demokrati är att landskapsregeringen tar ett lån från pensionsfonden. Hur mycket kan man då låna? Det maximala beloppet är ju den del, som nu innehåller ränteinstrument dvs maximalt halva fonden, vilket mer än väl täcker det behov som uppstår. Vi kunde låna 200 miljoner, men vi behöver kanske 50 miljoner.
Lånetiden bör väl vara densamma, som man ger företagen, alltså fem år. Eller kanske sju år. Och två amorteringsfria år. Räntan kunde vara 2,8 procent vilket är medelavkastningen på räntepappren de senaste fem åren. Och detta måste vara parlamentariskt så att alla partier är bundna av lånet även nästa lagtingsperiod.
När vi får ersättningar från Staten, så går dessa oavkortat till en amortering, vilket då minskar lånet, räntan och de årliga amorteringarna. Så vill vi Åländsk Demokrati lösa det likviditetsunderskott, som kommer i slutet av året.
Men lånet skulle alltså inte tas till driften. Och vi måste ha en klar och tydlig amorteringsplan.
Jag upprepar slutet i min åtgärdsmotion:
”att lagtinget uppmanar landskapsregeringen att skyndsamt på ett parlamentariskt sätt förankrar plan och villkor för att ta ett Coronalån från Ålands Pensionsfond.” Detta kunde gälla både landskapet och kommunerna.
STEPHAN TOIVONEN
Åländsk Demokrati
Medlem i Finans- och näringsutskottet
