DELA

Varför satsar man inte där största behovet finns?

Svar på Mikael Stjärnfelts insändare i denna tidning 12.08.2015.

Bra Mikael, tycker du har bra tankar. Jag har inte alla svar på frågorna men tänker bidra med ett par synpunkter.

Först är det våra inflyttare som kommer från trakter långt bort. Dessa människor bör man ta hand om på bästa sätt och anordna kurser och andra sammankomster där dom får lära sig hur man lever här hos oss. De bör även få en uppfattning om hur vårt rättsväsende fungerar. Då har man kommit en bit på väg och jag är övertygad om att dessa människor uppskattar den lärdomen. I Sverige vågar ingen ta upp ämnet för då riskerar man bli kallad för rasist precis som av socialdemokraterna här hos oss. Ämnet verkar vara väldigt heligt.

Sedan har vi ungdomarna som inte är intresserade av att sitta på skolbänken utan bara väntar på slippa från skoleländet. Dom är helt bortglömda. Förr var det vanligt att pojkarna mönstrade på och åkte ut på sjön, som det hette. Ofta handlade det om långfart. Nu finns absolut ingenting liknande varken på sjön eller på land. Man bör ordna ungdomsarbete så att ungdomarna genast från skolan slipper till nån arbetsplats som i brist på annat ordnas av samhället. De flesta vill arbeta och göra nytta, men ges inte möjlighet. Att satsa allt på en grupp, den som önskar skola sig, är inte förenligt med vad jag anser vara rättvisa.

Vi måste komma ihåg att alla behövs i ett fungerande samhälle och då bör vi också ta vara på alla ungdomar. Det som nu sker i vårt samhälle kommer att bli dyrt om inget görs.

Pertti Artell