Varför ny socialvårdslagstiftning på Åland?
Ett växande problem i alla nordeuropeiska länder är den förvrängda befolkningspyramiden, vilket betyder i praktiken att antalet äldre personer ökar medan antalet yngre personer minskar. Färre skall alltså finansiera fler på lång sikt, då antalet skattebetalare minskar och antalet pensionärer ökar.
Enligt ÅSUBs befolkningsprognos kommer 2020 antalet personer över 65 år vara 6 600 stycken och år 2040 9 400 stycken. Tyvärr, finns det inte oändligt med landskapsandelar eller skattemedel och på sikt kommer den åländska statskassan gapa tom och ett finansieringsproblem i välfärden är ett faktum.
För att detta mardrömsscenario inte skall ske har en politisk referensgrupp under hösten 2017 tagit fram ett utkast med förändringar, förbättringar och förhoppningar för en bättre och en mer kostnadseffektiv socialvård.
En av de viktigaste grundbultarna är den datatekniska utvecklingen. Ett datasystem med ett användarvänligt gränssnitt skulle öppna upp för en datateknisk utveckling som är effektiv, enhetlig och modern. Därigenom kommer brukarna få en ökad medvetenhet om sina rättigheter och möjligheter till service då mer information finns lättillgängligt.
En annan fördel med en datateknisk utveckling skulle vara att nya arbetssätt och nya samarbeten skulle etableras då det utgör ett underlag för både uppföljning och statistik. En sådan utveckling skulle vara central för både förvaltning som kundservice. Dock, ställer en sådan datateknisk utveckling andra krav och kommer därför anpassas till rättssäkerhet, effektivitet och demokrati.
En tredje möjlighet vore att kunna tillgodose lokala särbehov och skapa nya samarbeten, exempelvis att skärgårdsborna skall ha likvärdig service och vård som mariehamnarna trots den särpräglade geografiska strukturen i skärgården.
Men för att kunna ro i land allt detta förutsätts ett aktivt förebyggande arbete från kommunernas sida, därtill en engagerad och än mer professionaliserad personal, eftersom arbetet på golvet inte kommer kunna skötas bakom en dataskärm. Därigenom måste nya kontakter och samarbeten intensifieras med utbildningarna till bland annat sjukskötare, läkare och socionomer.
Det absolut viktigaste redskapet inom socialvård är det förebyggande arbetet och Reso stad kan stoltsera med exemplariskt arbete. De lyckades nämligen minska antalet barnskyddsanmälningar med en tredje del och i samma veva gjordes en inbesparing på 1,5miljoner euro inom kostnadsposten barnskyddsanmälningar.
Men även Borgå stad är ett bra exempel, när de minskade tvingade barnskyddsplaceringar med 50% genom att sänka tröskeln för familjestöd. En viktig del i detta är att barnfamiljer skall kunna ges stöd, utan att en barnskyddsanmälan görs, vilket kan verka stigmatiserat i vissa fall.
Denna rad med exempel är praktiska bevis på att en moderat socialvårdslagstiftning är genomförbar och lyckad.
Vi moderater vill att skattepengar ska användas förnuftigt, där de gör mest nytta och kan stärka den mest utsatta delen av befolkningen. En god socialvård bygger på helheter. Familjen är en helhet, problemen är en helhet och denna helhet på verkar hela samhället samt en servicekedja som till sin helhet ter sig sömlös.
Med detta i ryggen är jag övertygad om att den nya socialvården kommer skapa både en mänskligare vardag och en förnuftigare användning av våra gemensamma resurser på hela Åland.
MICHELLE GRÖNLUND
MODERAT SAMLING FÖR ÅLANDS MEDLEM I REFERENSGRUPPEN
