Vårdträdsskandal vid Jomala kyrka
Jag är särskilt intresserad av vårdträden vid kyrkor- och bondgårdar på Åland, och därför kom det som en chock när jag läste i tidningen Åland om att ett stort antal vårdträd hade sågats ner vid Jomala kyrka. Att något av träden var angripet av asksjukan är inte tillräckligt motiv för att fälla samtliga träd vid kyrkans- och kyrkogårdens västra och södra sidor. En försiktig beskärning av de angripna grenarna skulle ha tryggat vårdträden ännu i flera årtionden.
Bakgrunden till kyrkans vårdträd härstammar från 1600- talets orostid med häxprocesser, spetälska, dyrbara krig och på grund därav höga skatter, som medförde att kyrkorna- och kyrkogårdarnas vård blev eftersatt. Då utfärdades ett kungligt påbud om att kyrkorna skulle vårdas bättre och att kyrkogårdarna skulle ingärdas med murar av sten, samt berikas med träd- och prydnadsväxter. Klockarens lön som då till en del bestod av rätten att hålla betesdjur på kyrkogården upphörde, och då kunde folket äntligen plantera träd och prydnadsväxter, som inte längre åts upp av klockarens gumsar.
Från den här tiden härstammar många vårdträd av ask och lönn vid våra kyrkor och även vid bondgårdarna. Att ek är ovanligt som vårdträd beror på att den var fridlyst från år 1347 och ända fram till år 1830. Vårdträden utgör bevis på en värdefull kulturåtgärd som våra förfäder utförde och borde därför inte få sågas ner utan mycket tungt vägande skäl. De som är ansvariga för åtgärden vid Jomala kyrka bör därför ställas till ansvar och i första hand åläggas att plantera nya vårdträd, men även ställas till juridiskt ansvar för handlingen. Vid plantering av nya vårdträd föreslår jag ek, som inte är lika känslig för sjukdomar som ask och lind. Det finns plantskolor som tillhandahåller vårdträd som redan är några meter höga, och som ganska snabbt skulle återställa trädmiljön vid Jomala kyrka.
JENS HARBERG
