Här har vi samlat alla kandidaters insändare. Du kan filtrera insändarna genom att välja i kategorierna nedan.


Vården av våra äldre är och blir ett gemensamt ansvar

Jag blir både förvånad och upprörd över de uttalanden som gjorts av ansvariga på senaste dagarna i tidningarna avseende vården av våra äldre på Åland.

Det är en realitet att förhålla sig till att äldre som behöver vårdens insatser på olika nivåer kommer att bli många fler under de kommande åren.

Våra äldre bör inte behandlas som en handelsvara och bollas mellan olika huvudmän. Det är önskvärt och rimligt att kommunerna ges fler dagar än tre att planera den fortsatta vården eller så måste sjukhusvården avsätta rimliga resurser till fortsatt vårdplanering värd namnet. Det blir bäst framför allt för personer som oftast behöver fortsatt vård- och omsorg efter heldygnsvård på sjukhuset. Jag har utifrån min erfarenhet av vården svårt att föreställa mig att de äldre som skrivs ut från sjukhuset är friska, vilket hälso- och sjukvårdsministern påstod i tidningen.

Det behövs ett konkret samarbete och samsyn i vårdens övergångar för att det ska fungera bra för personer insatserna är till för. Ett revirtänkande mellan parterna hindrar ett gott samarbete och är både dyrt och ineffektivt, för uppdraget kommer även fortsättningsvis att vara gemensamt oavsett vad man tycker.

Ett så relativt litet samhälle som Åland bör ha både råd och vilja att erbjuda och organisera den bästa vården och omsorgen för sina äldre som har åstadkommit grunden till den välfärd vi delar på idag.

Det finns många goda exempel om en god och kärleksfull omvårdnad i våra kommuner. Det kommunerna behöver är rimliga förutsättningar, ett gott och respektfullt samarbete och samsyn i vårdens övergångar avseende våra äldre.

Om man verkligen vill lyfta blicken och sträva efter det bästa gemensamma omhändertagande för våra äldre kommer det innebära även en bättre framtida ekonomisk hushållning av de gemensamma resurserna.

Så frågan är inte att samarbeta utan hur? Det är inte en valfråga utan en framtidsfråga.

MERVI DAHLSTRÖM