Våldsdrabbade kvinnor och barn riskgrupp under pandemin
I dag följer de flesta av oss rekommendationerna om att arbeta hemifrån och skolundervisningen sker på distans, många fritidsaktiviteter har paus och vi ska undvika sociala kontakter.
Ur ett nordiskt, europeiskt och internationellt perspektiv har det konstaterats att våld i nära relationer och mäns våld mot kvinnor och barn har under nuvarande situation ökat i hög grad överallt.
Det finns ingen anledning att tro att situationen skulle vara annorlunda på Åland. Permitteringar, hot om arbetslöshet, ekonomisk osäkerhet, missbruk av olika slag med mera sänker tröskeln för utövande av olika former av våld. Speciellt utsatta grupper är kvinnor/flickor med funktionsnedsättning, äldre, inflyttade, missbrukande och så vidare. Det är ett känt faktum att bland annat arbetsplats, skola, fritidsaktivitet eller matbutik kan innebära en stunds trygghet och utgöra en säker plats för många som lever i en vardag fylld av skräck, osäkerhet och rädslor. Nu är man isolerad och hänvisad till den plats som borde vara den tryggaste men som kan upplevas som en krigszon med minerade fält. Våldet i hemmet omges med tystnadens kultur om ingen vågar bryta tystnaden.
Resultatet av den åländska kartläggningen ”Våld i nära relationer 2017” visar hos oss, som i övriga världen, att våldet förekommer i alla samhällsklasser oavsett socioekonomisk grupp. Åländska kvinnor har varit mera utsatta för våld i nära relationer under sitt liv än män. Något fler än var tredje kvinna och var femte man har någon gång i sitt liv blivit utsatta för våld i nära relationer på Åland. Resultaten visar att nästan dubbelt så många kvinnor än män hade varit utsatt för våld under de senaste tolv månaderna.
Det vanligaste formerna av våld är fysiskt våld/hot om våld, psykiskt våld, sexuellt våld samt försummelse/materiellt våld. Oavsett våldsform är kvinnor mera utsatta än män och ju grövre våld desto större skillnader i utsatthet.
Bland de som utsatts för våld de senaste tolv månaderna bodde barn i hushållen i 34 procent av fallen. Beräkningar från utredningen visar att drygt 360 minderåriga barn fanns i hushåll där minst en person utsatts för våld i nära relation. Vi kan räkna med att ungefär ett barn i varje klass växer upp med våldet ständigt närvarande. Det är väldokumenterat att barn har sett, hört eller dragits in i våldet på olika sätt. Barn som lever med våld är ingen enhetlig grupp, de är flickor och pojkar i olika livssituationer och behöver därför olika typer av stöd och hjälp. Det är min och din skyldighet att finnas där för dem.
Barn har inga valmöjligheter och vuxenvärlden måste ta sitt ansvar och stödja och hjälpa dessa barn. Varje vuxen ska sätta barns rättigheter främst, ta hänsyn till flickors och pojkars behov och vidta alla tänka åtgärder för att barn ska slippa växa upp med våld.
Statistiken visar att just du med stor sannolikhet också känner någon som är utsatt för våld eller där det finns misstankar om övergrepp av olika slag och våld.
Så vad kan vi göra? Vi förstår alla att isolering under nuvarande samhällssituation anses nödvändig men det knyter sig i magen för många. Det blir svårare för många att söka stöd och hjälp Vi, jag och du, har alla en skyldighet att se dem, lyssna och finnas till för dem. Visa att vi bryr oss och att vi också i denna extrema situation är medmänniskor och att vi vågar, kan och vill agera.
Är du utsatt, känner du dig hotad, är du vän, granne eller arbetskamrat och känner att du vill prata med någon anonymt kan du ringa
Kvinnofridslinjen (lokalsamtalsavgift, dygnet runt) 25500 (mobil 018-25500).
Tallbacken 531305 (från mobil 018-531305) eller mobil 0457-5292910.
Alternativ till Våld 0457-5291041.
BRIS barnens hjälptelefon (lokalsamtalsavgift) 25520 (mobil 018-25520).
ANNIKA HAMBRUDD
MINISTER
VIVAN NIKULA
CHEF FÖR JÄMSTÄLLDHETSFRÅGOR
