Väl mött på Djurgården
Tankar kring Skärgårdsmarknaden i Stockholm.
Sedan 24 år tillbaks har jag deltagit på Skärgårdsmarknaden. I början på egen köl , men de senaste 15 åren med Sumpen Jehu.
Från ”slott till koja”- då vi de två första åren bedrev egen marknad nedan Kungliga Slottet. Ekonomin (redan då … ), gjorde dock att vi antog erbjudan från Skärgårdsmässan/Djurgården.
Bemötandet har gått över all förväntan. Krångliga skatteregler moms, tull etc. skrämde bort en del försäljare, något som radikalt förändrats till det bättre: För att ej försvinna i utbudet skapades ett Ålandskvarter. Det visade sig vara ett lyckosamt initiativ och där framför allt sumpen Jehu är en god ambassadör i sitt skrå.
När Linden, Albanus, Jehu och andra åländska båtar låg vid kaj gjorde de ett uppseendeväckande inslag på marknaden. På senare år är det dock Jehu som med besked informerar om marknadssegling i dag och i går.
Skärgårdsmässan har ca 100 deltagarplatser. Besöks av 100.000 människor från hela världen, varje år. Djurgårdens historia väcker intresse internationellt. Många besökare söker sig direkt eller indirekt till Åland, det vet jag av egen erfarenhet. Varför jag med stor förvåning saknade Visit Åland och övriga turistföretagare år 2010?
Det blev en åländsk marknadsfarare som ideellt stod för Ålandsinformationen, utöver sin egen försäljning. Det är obegripligt, eller okunskap att inte ta tillfället att för en ringa peng marknadsföra Åland, samt dess kulturmiljö och historia. Intresset för Åland är stort men kunskapen stapplande i omvärlden.
Vi marknadsfarare har blivit färre, varför jag vill belysa situationen i dag. Det är en härlig och intressant upplevelse att under tre dagar möta människor från jordens alla hörn. Det åländska hantverket får god respons – så alla intresserade: Ställ upp! Mycket svårt att på nytt erövra tillfället.
Marknadsfarare: Väl mött i Stockholm på Djurgården.
Marknadsfarare/Silversmed P-Å
