Väktarråd på Åland?
Med anledning av nyhetsrapportering om valet i Iran och den nyligen förda debatten på Åland om vissa lagtingsledamöters lämplighet för sina uppdrag så kan man ställa sig frågan om det behövs ett Väktarråd även på Åland.
Det finns i alla fall dom som menar att det borde göras en utvärdering av ledamöters lämplighet.
Såvitt jag förstår, så finns det en vallag som föreskriver vilka som har rätt att ställa upp i allmänna val.
Vi har också en rättsordning som innebär att den som begått brott, tagit straffet och därmed sonat brottet, är likvärda andra icke dömda individer. I alla fall inte uteslutas som kandidat i allmänna val.
I vår rättsordning ingår att alla brottsmisstänkta har rätten att ha en försvarare. Vi har därför en hel yrkesgrupp, advokater/jurister, som har till uppgift att ge brottsmisstänkta nödvändigt juridiskt stöd inför en domstolsprocess.
I vår rättsordning ingår också att vid civila tvister som kan uppstå så kan parterna välja sina juridiska företrädare i civilmål.
En yrkesjurist kan hamna i en situation att försvara, mördare, våldtäktsmän, rånare och andra kriminella. Även aktörer som med kreativa lösningar vill kringgå jordförvärvslagen, har rätt att anlita juridiskt stöd.
Nu har vi en intressant situation som innebär att invalda ledamöter ifrågasätts som lämpliga för förtroendeuppdrag. Ledamöter som helt enligt regelverket ställt upp i allmänna val och dessutom av väljare valts in i lagtinget.
Motivet till ifrågasättandet bedöms vara att invald ledamot har fällts för brott. Att brott som är avtjänat och sonat tycks inte ha betydelse i bedömningen.
En annan ledamot anses vara olämplig för förtroendeuppdrag genom att verka som juridisk företrädare för en part i en tvist där landskapet står som motpart. Dvs att i sin yrkesroll som jurist företräda en part som är i tvist med landskapets förvaltning.
Det är alltså inte ombudet (lagtingsledamoten), som är i tvist med landskapets förvaltning, det är den part som ombudet företräder, som är i tvist med landskapet.
Det finns, så vitt jag vet inget klassificeringssystem, baserat på personliga meriter och tillkortakommanden, som föreskriver vilka som kan/inte kan utses till sådana förtroendeposter.
Det finns också regler för hur eventuella jävssituationer ska hanteras.
Vi har en samhällsordning som åtminstone grundas på att,
-&tab;vi har ett demokratiskt system med lagar som styr valprocesser.
-&tab;vi har en demokratisk rättsordning som stöder sig på lag som innebär att den som är dömd för brott och sonat sitt straff är fri.
-&tab;vi har yrkesfrihet även för lagtingsledamöter.
-&tab;vi har jävsregler.
-&tab;vi har strikta maktdelnings- och behörighetsregler, lagtinget stiftar lagar, regeringen, domstolar och andra myndigheter tillser att lagar efterlevs. Regeringen exekverar de politiska beslut som lagtinget beslutar.
Men räcker det?
Det finns de som tycks mena att det behövs en annan funktion som gör andra bedömningar än vad som framgår i vår demokratiska samhällsordning baserad på lagar och förordningar.
Behövs det ett Väktarråd som gör moraliska bedömningar med uppgift att överpröva vår samhällsordning?
Ett Väktarråd som har rätt att utfärda yrkesförbud för vissa yrkesgrupper i lagtinget, alternativt förhindra invalda ledamöter, med viss yrkesgrupp eller med en (kanske?) klandervärd bakgrund att verka i lagtinget. Och kanske i förlängningen också ska kunna överpröva huruvida en enskild individ, av samma skäl, har rätt att ställa upp i allmänna val?
Det tycks i alla fall finnas förespråkare för, och kandidater till ett sådant Väktarråd.
BENGT HAGSTRÖM
