Vad väntar regeringen Thörnroos på?
Det förefaller som om landskapsregeringen inte ännu har insett coronakrisens samhällsekonomiska konsekvenser. Finansminister Eliassons oklara uttalanden om när nästa tilläggsbudget ska ges är helt i det blå. Lantrådet verkar ha tagit över social- och hälsovårdsministerns ansvar men hon har faktiskt ansvar för hela regeringens arbete också de ekonomiska följderna av krisen.
Under den senaste presskonferensen fredagen den 16 april informerade näringsminister Karlström att de jobbat med stödet på 2000€ i månaden till egenförtagare och just fått besked från Finland att det också ska gälla på Åland. Det stod klart redan den 15 april och Mariehamns stad har börjat arbeta med frågan.
Dessutom presenterar ministrarna rekordhöga siffror för arbetslösheten på Åland. Siffrorna visar precis som ÅSUB:s forskningschef Jouko Kinnunen säger, att Åland drabbas dubbelt hårdare än Finland. I riket räknar man med en uppgång av arbetslösheten till 8 procent under detta år. På Åland var den 15 april arbetslösheten höga 11,4 procent. Hur kommer det att sluta?
Bristen på analys , åtgärder och en plan för återhämtning av ekonomin när restriktionerna lättar saknas tydligen. I de flesta EU-länder och U.S.A. presenterar regeringarna stora stimulanspakte för att stöda företag, arbetslösa och i Norden särskilt kommunerna.
Det är svårt att förstå bristen på insatser från regeringen Thörnroos sida. Intresset för den finländska regeringens stödformer förefaller svalt. Detta trots att stödet på 723 € till vårdnadshavare som tvingas stanna hemma med sina barn också gäller för åländska vårdnadstagare. Från maj börjar Fpa betala ut stödet. Likaså kan de åländska kommunerna från maj betala ut 2000€ i månaden till ensamföretagare. Allt detta borde landskapsregeringen ansvara för och informera om. Det är väl det minsta man kan begära.
Regeringen i Helsingfors har också upptagit ett anslag på 1,5 miljarder för att stöda företag. För att åländska företagare ska komma i åtnjutande av dessa stöd måste landskapsregeringen överenskomma med Business Finland. Har Landskapsregeringen gjort detta? Om inte vad väntar man på?
Finansminister Eliasson säger sig vänta på den finländska regeringen beslut i slutet av maj för att veta hur han ska stöda de åländska kommunerna. Upplysningsvis är det så att regeringen beviljar 1 miljard till kommunera, 0,5 miljarder ingår i den senaste tilläggsbudgeten och 0,5 miljarder ingår i den som kommer i slutet av maj. Vad väntar Eliasson på? Vi har ju självstyrelse. Använd den!
Så länge regeringen Thörnroos inte kan presentera några konkreta åtgärder för att motverka utslagning på arbetsmarknaden, företagskonkurser och kraftigt försämrad kommunal ekonomi fördjupas den ekonomiska krisen på Åland. Under 1990-talet gjordes sysselsättningsprogram, investeringar tidigarelades och bland annat timanställde Mariehamns stad extra personal. Nu är arbetslöshetssiffrorna mycket värre och riskerna för långvarig återhämtning ökar för varje dag regeringen inte klargör vad de vill. Politik är som bekant att vilja.
Arbetslösheten påverkar kommunernas ekonomi mycket. Uteblivna skatter, både inkomst- och samfundsskatt och ökade kostnader för utkomststöd. Om kommunerna avskedar och permitterar anställda förvärras läget ytterligare. Dessutom blir en massa nödvändigt arbete ogjort. Drar man in på investeringarna försämras syselsättningsläget ytterligare och företag går i konkurs.
För att undvika att krisen fördjupas är det därför nödvändigt att kommunerna håller igång verksamheten även om det på kort sikt innebär ökad låneskuld. Samma gäller för landskapet. I Sverige är man mycket bra på att utbilda arbetskraft under kristider.
Något Åland borde ta efter. Krisen övergår i något annat. Något som är annorlunda och det måste vi förbereda oss aktivt på. Att vänta och se duger inte.
BARBRO SUNDBACK
