Vad ska skulla bäst i Kastelholm – gamla slottet eller hotellslottet?
I Kastelholm planeras ett hotell – femvånings och slottslikt, enligt skvallret. Våra medier har inte lyckats presentera projektet så allmänheten kan få en insyn i vad som är på gång i kulturmiljön.
På Kökar Hamnö planeras ett pilgrimscenter ”ett stenkast från det gamla klostret”, det vill säga Kökar kyrka. Samtidigt pågår redan iordningställandet av ett pilgrimshärbärge på Hamnö i en redan befintlig ladugård som på ett utmärkt sätt kommer till användning.
I Sund planeras också ett retreatcenter i anslutning till den gamla 1700-tals prästgården.
Det planeras för kropp och själ. Och gott så. Men, vilka hänsyn tas till de kulturmiljöer där storhotellet och övriga anläggningar planeras?
Min första fråga är: varför presenteras inte hotellbyggplanerna i Kastelholm? Det är en mycket känslig miljö som igen starkt berörs.
Smakbyn ska växa, enligt byggherren. Men på vilka villkor, och framför allt HUR? Ska man bygga i en gammal kulturmiljö ska byggnationen anpassa sig till omgivningen, vara i dialog. Maten i Smakbyn är god, ja visst, men den hade varit lika god i ett mindre iögonenfallande hus.
Kroppen behöver sitt, själen likaså och nu är det populärt med retreat- och pilgrimsliv. Bra så. Men räcker besökarna till för de två liknande anläggningar som nu planeras, dels i Sund och dels på Kökar?
Enligt en presentation i tidningen Åland 22 juli planeras ”en stor turistsatsning”, ett ”klosterretreat ett stenkast från det gamla klostret”. Jag utgår ifrån att det är mer än ett stenkast och har förstått att anläggningen planeras mellan gamla och nya prästgården. Dessvärre var skissen i tidningen rätt otydlig som den återgavs.
Redan har Föreningen Franciskus på Kökar r f inlett arbetet med ett pilgrimshärbärge i den gamla prästgårdsladugården. Projektet har erhållit Leaderpengar och en privatdonation. Jag är inte insatt i om föreningen och det privata klosterretreatet samkör planerna eller inte.
Det är bra med företagsamhet och utveckling. Även viktigt. Men det är minst lika viktigt att utgå från den kulturmiljö man tänker exploatera. Vad har vi kvar av det genuina Åland om vi förstör miljöerna? Vi har ett enda slott på den här ön, som vi gärna lyfter fram. Slott är inte inte något unikt som företeelse, men Kastelholms slott är unikt för Åland! Så se till att bevara inte bara slottet utan slottet i sitt sammanhang.
I den unga staden Mariehamn anser man sig inte ha möjlighet att bevara/integrera den gamla telegrafen i city. Vad har vi kvar att visa av gammalt i stan om vi ständigt river? Objekt för objekt.
Då vi planerar och bygger nytt i vårt lilla samhälle bör hänsyn tas till det befintliga, speciellt och i synnerhet i gamla kulturmiljöer. Stort är inte alltid bäst, anpassning är bättre. Jag kan inte se att det planerade storhotellet på något sätt kan smälta in i de gamla slottsomgivningarna. Vad är det som ska ”skulla” bäst, kulturmiljön med Kastelholms slott eller slottshotellet?
Dags för presentation innan beslut tas. Att bygga i kulturmiljöer är inte enbart ett privat projekt.
Näringsministern talar om snabba beslut och stora satsningar när han yttrar sig i samhällsfrågor. Han kanske också borde tänka på att det som växer har en rot någonstans.
Benita Laanti-Helander
