DELA

Vad kostar skattegränsen?

”All vishets begynnelse är att erkänna fakta” heter det, men man måste även erkänna att de är relevanta.

Som jag påpekat så ser vi i en rapport från Åsub att BNP har stått stilla i fyra år i fasta priser. Då befolkningen har ökat, så innebär detta att BNP/capita har varit negativt fyra år i rad.

Detta såg jag naturligtvis som något negativt, men viktigt att nämna. Näringsminister Gunell verkade dock knappt våga eller vilja ta ordet tillväxt i sin mun utan talade om hållbarhet och hållbarhet och hållbarhet…

Jag påpekade att Ålands BNP var störst år 2006 och att BNP/capita sedan har minskat med ca 10% på 12 år. Detta torde vara fakta, men om tillväxt är ointressant, så är det inte viktiga fakta.

Senare i debatten kunde höra att det inte ens var viktigt med BNP, men jag anser att BNP-utvecklingen är viktig.

Vi kunde också i näringslivsdebatten höra att handelsbalansen var ointressant, men jag tror att det är viktigt se hur handelsbalansen har utvecklat sig för Åland.

Därför har jag lämnat en motion med förslaget: ”Att lagtinget uppmanar landskapsregeringen att låta utföra en analys av exporten till Finland, Sverige respektive övriga världen för olika grupper under de senaste decennierna samt utvecklingen av kostnaderna för exporthanteringen.”

I underlaget för näringslivsdebatten så kunde vi läsa att tillverkningsindustrin på Åland är liten, men mycket exportinriktad. Så jag plockade fram lite siffror från Åsub.

År 2017 importerades varor för 511 miljoner euro till Åland. Exporten var 304 miljoner euro. Vi hade ett underskott på 207 miljoner euro.

Underskottet mot Finland var 79 miljoner och mot Sverige 128 miljoner.

År 2003 var exporten 90 miljoner. 2010 hade den stigit till 150 miljoner och 2012 var den 300 miljoner. Men sedan har inget hänt.

År 2003 var underskottet mot Sverige 55 miljoner och till Finland 138 miljoner euro. År 2017 hade underskottet mot Finland hade halverats, medan underskottet till Sverige hade tredubblats.

Om Åland är ”mycket” exportinriktad i jämförelse med omgivningen vet jag inte, men exportflödena har förändats dramatiskt och exporten har stampat på stället i flera år. Är detta orsaken till Ålands krympande BNP/capita.

Jag har inte sett någon långsiktig analys av dessa siffror och därför föreslår jag att exempelvis Åsub skulle göra nämnda analys.

I näringslivsdebatten nämndes inte skattegränsen många gånger. Men vi har den och den påverkar Ålands näringsliv. Vi måste våga fråga oss vad hanteringen kostar och vilka effekter den ger på sikt. Blir vi mer eller mindre ”exportinriktade” i jämförelse med omgivningen? Vart går exporten?

Hur kan vi minska kostnaderna? Kan vi ersätta dem på något sätt?

Dessa frågor kan vi ställa om vi vågar ställa de inledande frågorna.

Hur skall detta finansieras? I en tidigare motion föreslog jag att vi skulle ta i bruk resandeavgiften. Vi har en färdig lag. Den skulle tas på alla passagerare, till och från Åland och vara lika för alla rederier i enlighet med resans längd i sjömil.

Avgiften på Helsingfors- & Estlandstrafiken skulle bli om några tiotals cent, och på Sverigetrafiken några cent per passagerare. Man kunde kalla det för en klimatavgift. Det brukar vara lättare.

Jag hoppas vi kan ta en debatt om skattegränsens kostnader och effekter på vår handelsbalans och på hur man kunde finansiera en ersättning av kostnaderna.

STEPHAN TOIVONEN

ÅLÄNDSK DEMOKRATI