Vad kommer kommunsammanslagningen kosta
Landskapsregeringen med kommunminister Fellman i spetsen fortsätter sitt frälsningståg ute i kommunerna. Men de flesta låter sig inte omvändas av propagandaapparaten och locktonerna.
Kanske av den enkla anledningen att hittills har inte landskapsregeringen kunnat komma med några som helst konkreta påpekanden om vilka förbättringar den nya kommunindelningen kommer att ge oss.
Förhoppningsvis kommer de självmant att så småningom inse att deras arbete med kommunstrukturreformen är bortkastad.
Att fruktansvärt mycket pengar har gått åt till ingen nytta för skattebetalarna, och att ministrarna borde ägna sig åt någon mer lukrativ och (förhoppningsvis) givande sysselsättning, som att arbeta intensivare för att förbättra Ålands relationer till riksregeringen.
Hittills har vi inte i konkreta siffror fått veta vad kommunreformen kommer att kosta skattebetalarna, för gratis kommer den inte att bli. Att bygga nya kommunkontor, och en ny kommunstruktur kostar ganska många miljoner euro, samtidigt som vi får ett antal tomma kommunkanslier i de tidigare kommunerna. Hus som kommer att stå öde och förfalla, eller eventuellt säljas under marknadsvärde till någon hugad köpare, som till exempel Bärö sjöbevakningsstation såldes av landskapsregeringen nyss.
Själva omorganisationen kommer också att bli kostbar.
En del kanslipersonaltjänster dras in, och nya skall inrättas och tillsättas. Detta arbete kräver omfattande utredningar och beslut.
Med nästan 10 års erfarenhet av att som ledande tjänsteinnehavare i en kommun arbetat med organisationsfrågor, ställer jag mig frågan vilken sådan erfarenhet någon i landskapsregeringen har, de som anser sig kunna veta att en så stor förändring som nu föreslås, kan ske över en natt, det vill säga nyårsnatten år 2019 – 2020?
Det är dags att landskapsregeringen sätter sig ner och funderar över vad de ställer till med, och hur, och av vem, som problemen skall lösas.
De besparingsåtgärder som krävs i form av indragna skolor och daghem, kommer nog i ett senare skede av processen, men kommunkanslifrågan måste vara löst när reformen är föreslagen att träda i kraft, det vill säga 1 januari 2020. Och det gäller både lokalfrågan, personalfrågan och organisationen för övrigt.
Det viktigaste är inte att med våld driva igenom kommunreformen, det viktigaste är att kommuninvånarna/skattebetalarna kan känna sig trygga med att den kommunala servicen fungerar även efter årsskiftet 2019 – 2020. Och att inte en kommunreform innebär utökade kostnader för den kommunala servicen, i stället för tvärt om.
I dagsläget verkar det nog som om kommunreformen kommer att innebära högre kostnader och försämrad service, i stället för tvärt om som utlovades i ett tidigare skede av reformarbetet.
Runa Lisa Jansson
