DELA

Utred ett alternativ till EU

Den långdragna Greklandskrisen är ett talande exempel på svårigheten att hålla ihop en union med 28 olika ekonomier och kulturer. Den grekiska krisen har gett upphov till en debatt om EU:s framtid där kritikerna har fått vatten på sin kvarn.

Med akut ekonomisk instabilitet, en ständigt ökande byråkrati och en oförmåga att hantera en växande flyktingström börjar allt flera stora medlemsländer att ifrågasätta unionens roll och funktion. I de stora sammanhangen har Åland som en liten minoritetsautonomi ingen roll i det som nu sker. Trots det finns det all anledning att göra en konsekvensanalys och starta en debatt om Ålands framtida relation till EU.

Ska vi bara foga oss i att prisdumpningen på mjölk till följd av handelskriget mot Ryssland hotar de åländska mjölkgårdarna och därmed Ålands enda mejeri? Eller att stöden till primärnäringarna ständigt försämras och krånglas till och att vi inte tillåts jaga sjöfågel på våren? Ska vi finna oss i att merparten av den åländska regeringens lagberedningsarbete går åt till att uppdatera och implementera EU-regler?

Det har blivit dags att utvärdera 20 år av unionsmedlemskap och återuppväcka den diskussion som fördes 2003 och 2004 då både Ålands framtid och Obunden samling motionerade om att utreda konsekvenserna av ett EU-utträde. Men finns det faktiskt någonting vi kunde vinna på det?

Den största långsiktiga utmaningen är tveklöst att EU är byggt för stora stater och strukturer och att byråkratin logiskt nog konstrueras därefter. På Åland får därför våra jämförelsevis små myndigheter lägga större delen av sitt arbete på att hålla sig uppdaterade med EU-regelverk som sällan kommer att beröra – eller än mindre utveckla – vårt småskaliga Åland.

Med god vetskap om detta fenomen har samtliga Europas mikrostater valt att inte gå med i unionen. I dag klarar de sig alla galant genom olika samarbetsavtal med unionen. San Marino använder som känt euro som valuta och präglar egna mynt, trots att de varken är med i EU eller EMU.

Ett annat exempel på ett lyckat utanförskap är den autonoma ögruppen Färöarna som länge har haft Ryssland som marknad för sin så viktiga fiskexport. Färingarna säljer fisk till Ryssland som aldrig förr tack vare att de står utanför EU och således inte omfattas av den ryska handelsblockaden. Tack vare Färöarnas litenhet påverkas heller inte säkerhetspolitiken.

I grunden är EU trots allt ett fredsprojekt som har växt långt utanför den ursprungliga tanken att om handla istället för att kriga med varandra.

Men hur ser det då ut för den åländska EU-handeln? 2011 gick 75 procent av vår varuexport till Finland och bara 10 procent till Sverige, vilket visar att EU:s inre marknad inte för åländsk del har blivit den stora succé vi förväntade oss när vi gick med i unionen för 20 år sedan. Tvärtom verkar den nya skattegränsen snarare ha befäst Finland som vår viktigaste marknad, när Ålands ambition bakom EU-inträdet faktiskt just var att kunna vidga sin kundkrets.

Åland är, precis som Färöarna, samtidigt för litet för att hota Europas säkerhet vare sig i eller utanför unionen. Därutöver mår alla gamla strukturer och sanningar bra av att granskas kritiskt och vi menar därför att en utredning om ett alternativ till EU i syfte att ytterligare öka utbytet av kunskap, idéer, arbetskraft och kapital med omvärlden borde läggas till grund för en konstruktiv framtidsdebatt under nästa mandatperiod.

I Storbritannien har denna diskussion pågått länge och en aktiv debatt om olika alternativ kulminerar snart då britterna folkomröstar om ett utträde år 2017. Vi menar att en motsvarande diskussion även borde föras här på Åland, men istället utifrån ett genomarbetat objektivt faktaunderlag där konsekvenser och möjligheter som följer av ett utanförskap framgår.

Inte minst kunde det få fart på diskussionen i Helsingfors om att lösa en av de stora bristerna med dagens åländska EU-medlemskap: att vi inte ens har en plats i Europaparlamentet och kan påverka den EU-lagstiftning vi själva binds av dagligen.

Överväger fördelarna nackdelarna med dagens EU-medlemskap?

Ett seriöst och analytiskt svar på frågan skulle utan tvekan ge oss bra underlag inför kommande beslut om vårt förhållande till unionen.

Styrelsen för
Ålands framtid