DELA

Utgår KST från behov eller ekonomi?

Vi ser med bestörtning hur kommunernas ekonomi än en gång styr servicen till redan utsatta personer i samhället. Grundidéen med KST, när arbetet inleddes för snart tio år sedan, var att garantera en jämlik, rättssäker och stabil service till kommuninvånarna.

Ålands handikappförbunds huvudsakliga uppgift är påverkansarbete, det vill säga att försöka påverka myndigheter och andra samhällsaktörer så att mänskliga rättigheter för personer med funktionsnedsättning tryggas. Därför kan vi inte låta bli att reagera nu.

Förbundet är sedan 1993, genom ett ”tillfälligt” specialarrangemang, huvudman för verksamheten Fixtjänst. En verksamhet som bygger helt på service som kommunerna ansvarar för enligt socialvårdslagens § 27 d och e (nya socialvårdslagens § 70 och 71).

Vår enda önskan är att ansvaret för Fixtjänst i och med bildandet av KST övergår till det offentliga, där det hör hemma. Verksamheten vid Fixtjänst kan utvecklas och göras om, men rätten till arbete och meningsfull sysselsättning kan kommunerna inte förhandla bort. Den rätten fastställs nämligen i FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, som gäller på Åland sedan juni 2016, och specifikt i artikel 27 i konventionen.

Vi är väl medvetna om att många, både offentliga myndigheter och enskilda personer, har drabbats och drabbas negativt i och med coronaviruset. En kommunal service som redan var ganska hårt pressad, drabbades plötsligt och hårt av viruset och allt som det förde med sig.

Från och med januari 2021 har Åland en ny och på många sätt bättre socialvårdslag att följa. Den nya socialvårdslagen är utformad för att följa FN-konventionen, men hur kommer lagen att tolkas och följas? Vi hoppas att tolkningarna ska baseras på viljan att försöka ge varje människa de bästa förutsättningarna till ett gott liv och möjlighet att delta i samhället på lika villkor, inte på KST:s plånbok.

Vi vill ställa följande frågor till alla ansvariga i samhället. Hur ska ni se till att den kommunala servicen har en vettig grundnivå, trots kärv ekonomi och corona? Vad blir konsekvenserna av att inte göra det?

Det vi egentligen är ute efter handlar om en enda sak, nämligen mänskliga rättigheter. Alla på Åland har grundläggande mänskliga rättigheter, men kommer ni att arbeta för att förverkliga dem eller inte?

HENRIK LAGERBERG

ORDFÖRANDE ÅLANDS HANDIKAPPFÖRBUND

SUSANNE BROMAN

VERKSAMHETSLEDARE ÅLANDS HANDIKAPPFÖRBUND

CITA NYLUND

FIXTJÄNSTS VERKSAMHETSLEDARE