Ungdomsarbetslösheten kräver offensiva satsningar
Arbetslösheten på Åland stiger och mest alarmerande är situationen bland unga under 25 år där den synliga arbetslöshetsgraden är 9 procent (ca 130 personer).
Utöver det är ca 100 inskrivna i tillfällig utbildning eller praktik plus att det finns ett mörkertal som inte är registrerade hos AMS. Det är rimligt att anta att det totalt sett finns närmare 300 berörda.
Det är oerhört viktigt för vårt samhälles utveckling och framtida tillväxt att näringslivet har tillgång till välutbildad arbetskraft. Det är också vår skyldighet att ta tillvara den resurs som ungdomarna utgör och med alla medel göra dem delaktiga.
Att som ung hamna utanför studier och arbetsmarknad kan medföra stora svårigheter, både för den enskilde och för samhället som helhet. Därför är det förvånande att inte landskapsregeringen vidtar kraftfullare och mer tydliga åtgärder för att stävja arbetslösheten särskilt bland unga. Målet måste vara ställt på att föra en näringspolitik som siktar på att skapa fler arbetsplatser.
Landskapsregeringen har hittills inte tagit frågan på tillräckligt stort allvar. Nu när problemet står för dörren börjar man söka lösningar. Landskapet har gjort en trevare hos kommunerna för att efterhöra deras intresse av att medverka till att bereda fler unga plats inom kommunala verksamheter.
Jag hoppas att kommunerna gör sitt yttersta för att antingen bereda ungdomar sysselsättning inom den egna verksamheten och påta sig en roll som förmedlare och rekryterare vidare till det privata näringslivet. Det finns utan tvekan företag som mot skälig ersättning tar emot arbetsvilliga unga. Landskapet behöver komma emot med de resurser som krävs och med system som inte är för byråkratiska varken för kommuner eller näringsidkare.
Kommunernas insatser är extraordinära lösningar som krävs när problemet redan är här. Långsiktigt måste man ändå jobba för att skapa riktiga arbetsplatser för att bibehålla sysselsättningen.
Utöver en aktiv näringspolitik behövs också en mer offensiv utbildningspolitik. Regeringen hävdar att man har tillräckligt med studieplatser inför hösten med tanke på det antal som lämnar åk 9.
Det har man säkert, men nu är det fler än så som kommer att behöva utbildning. Man måste beakta alla dem som står utanför studier och arbete. Man måste också beakta dem som nu går ettåriga linjer som Yrkesstarten och folkhögskola och som till hösten behöver en treårig gymnasieutbildning.
De utbildningsplatser som landskapet ökar på med är i huvudsak teoretiska medan bristerna finns inom teknisk praktiskt yrkesutbildning. Enligt kartläggningar är det inom IT, däcks- och maskinpersonal, bygg, VVS och el som företagen anser att rekryteringssvårigheter kommer att uppstå.
Landskapsregeringen bör utöver att skapa fler platser inom nuvarande utbildningar också göra nysatsningar. Man borde överväga att utvidga utbildningen inom bygg, exempelvis köra en parallell linje med inriktning på VVS.
Ett annat mycket relevant alternativ är att skapa en treårig grundutbildning inom IT i enlighet med branschens behov. Därtill behövs också påbyggnadslinjer, dvs kvalificerad yrkesutbildning på 40 sv inom de sektorer där grundutbildningen inte är tillräcklig för arbetsmarknadens krav.
Landskapsregeringen har väntat alltför länge med att komma med nya politiska initiativ. I stället måste man nu agera kraftfullt för att skapa fler relevanta studieplatser och en framåtsyftande näringspolitik som leder till fler arbetsplatser. Sysselsättning är inte något man kan ta för givet, inte ens på Åland, utan något man aktivt och konkret måste arbeta för.
Camilla Gunell (S)
