Ungdomars välfärd och utbildning
Flertalet studier visar att barn, ungdomar och personer med psykisk ohälsa har drabbats hårt av de restriktioner som samhället har vidtagit under coronapandemin. Senaste Hälsa i skolan-undersökningen och lokala experter vittnar om att den psykiska ohälsan stiger i allmänhet och att många åländska barn och unga har varit i utsatt ställning under den tid som pandemin pågått. I jämförelsen mellan 2019 och 2021 har antalet i årskurserna 8-9 som anger att de känt måttlig eller svår ångest ökat från 16 till 23 procent. För gymnasieeleverna har antalet under samma tid fördubblats från runt 12 procent upp mot 24 procent. Dessa siffror är alarmerande och behöver mötas med konkreta åtgärder med fokus på tidiga insatser innan problemen växer sig för stora. För att tackla detta behöver vi ett utvecklat helåländskt samarbete mellan aktörer i alla sektorer och en ungdomsmottagning med en dörr in dit alla ungdomar i och utanför skolorna är välkomna, oavsett ålder, kön eller hemkommun.
Utbildning är avgörande för individens möjligheter att skapa det liv hen önskar och är dessutom avgörande för samhällets konkurrenskraft. I förskolan läggs grunden för var och ens personliga utveckling och syn på sig själv i en skolmiljö. Därför är det redan i förskolan som tidiga insatser ska påbörjas i samarbete med KST för att ge alla barn samma möjlighet att få utveckla sina egna förmågor i den efterföljande grundskolan och kunna fungera i en strukturerad social miljö. Exempel på en sådan insats kan vara screening efter social problematik och tidig upptäckt av svårigheter kopplat till neuropsykologiska funktionshinder.
Vidare är grundskolans kunskapsbas den viktigaste faktorn för att utjämna förutsättningarna mellan barn från olika socioekonomiska bakgrunder, ända upp till högstadiet där sedan nya utmaningar inträder med pubertetens kroppsliga och sociala förändringar. Därför måste vi jobba på barns personliga trygghet ända från förskolan för att de viktiga insatser som idag görs i högstadieåldern ska fungera effektivt. Bland de insatser som är mest komplicerade och kräver ett mångfasetterat och särskilt tätt samarbete mellan skola och socialvård, är arbetet med att förebygga och motverka problematiken med hemmasittare. Även högstadiets studiehandledare har en mycket viktig roll när det gäller att hitta en utbildning som matchar elevens intressen och förutsättningar för att i långa loppet undvika avhopp och hemmasittande i gymnasialstadiet. Deras roll som kommunikatörer mellan grundskolan och gymnasiet behöver lyftas fram och ytterligare förstärkas för att ge bästa möjliga förutsättningar för smidiga övergångar och fullföljda utbildningar.
Socioekonomiska skillnader riskerar även att fortplantas i gymnasialstadiet på grund av att kostnadsvariationer mellan olika skolor riskerar att styra individers valmöjligheter till vidareutbildning eller yrkesbransch. Det åländska gymnasialstadiet är även det enda i Finland som inte är kostnadsfritt, vilket i sin tur äventyrar konkurrenskraften gentemot de övriga skolorna i landet. Dessa faktorer riskerar att eftersätta utbildningsnivån bland åländska ungdomar jämfört med riket inom en snar framtid. Därför är det av högsta vikt att Landskapsregeringen budgeterar för ett avgiftsfritt gymnasium på Åland som i huvudsak finansieras med studiestödsmedel. För högskolans del är det viktigaste att utbildningsutbudet matchar behoven på likväl dagens som framtidens arbetsmarknad.
Finland, Norden och Europa rustar likväl gemensamt som konkurrensmässigt i post corona och förbereder sina samhällen för att i framtiden bygga trygga och välutbildade ungdomar till att bli vuxna, ansvarstagande och medvetna medborgare och skattebetalare. Åland får under inga omständigheter halka efter i denna kapprustning om humankapital.
LIBERALA LAGTINGSGRUPPEN
