”Turlistegate” blottar problemet
Landskapsregeringens ”turlistegate” blottar ett dysfunktionellt politiskt ledarskap som under mandatperioden staplat utredningar på hög men aldrig lyckas komma överens om någonting. Att lantrådet är så arg på sin minister att hon inte vill prata med honom är självklart ingen bra grogrund till utveckling. Det politiska vinglandet, som blir effekten av sådan ilska, behöver få ett slut.
Snart ska landskapsregeringen lägga fram budget 2023 som behöver karaktären av något annat än en valfläskbudget. Allt tyder nämligen idag på att regeringen Thörnroos kommer att lämna över en diger lista av utmaningar för regeringen 2023-2027 att hantera då i princip alla stora frågor från förra valet fortfarande är olösta och nya tillkommit. Det är inget att annat än underbetyg för en regering med 20 av 30 mandat. Speciellt när regeringen marknadsför sig som borgerlig.
Det sägs att svag ekonomi behöver starkt ledarskap. Åländska ekonomi var svag långt före pandemin och drabbas givetvis nu av rådande världsläge. Det har blivit dyrare att vara ålänning och politisk handlingsförlamning i kombination med inflationsdrivande tilläggsbudgetar accelererar problemen. Regeringen Thörnroos måste inse att den åländska ekonomin inte längre kan räddas av ålänningarnas och företagens allt högre skattenivåer. Politisk långsiktighet får inte längre bytas ut mot röstköp och nödlösningar. Under regeringen Thörnroos har exempelvis;
– Den åländska offentliga sektorns storlek nått rekordhöjder.
– Ålänningarna aldrig tidigare betalat lika mycket skatt.
– Försörjningskvoten försämrats.
– Självstyrelselagen kapsejsat.
– Kommunfrågan baxats in i en återvändsgränd.
– Långtidsarbetslösheten cementerats.
– Skärgårdstrafiken hamnat i limbo.
– Skattegränsproblematiken förvärrats.
– Jobb- och pensionsskatteavdraget tagits bort.
– Kapitaliseringen av Kraftnät Åland fasats ut.
– Den ekonomiska politiken lyst med sin frånvaro.
– Landskapsförvaltningens personal aldrig vantrivts som idag.
– Demografiska utvecklingen accelererat till en allvarlig utmaning för samhällsekonomin och allas rätt till trygg ålderdom.
Missämjan inom regeringen som nu utspelar sig inför öppen ridå är inte av engångskaraktär och förklarar den passiviserade hållning regeringen hittills haft gällande svåra frågor. Finansministers radiointervju gällande budgetarbetet påvisade oförmågan att se problembilden och var politiken kan göra skillnad. Istället ska nu regeringens sparbeting bestå av att skjuta upp förverkligandet av investeringar och upphöra med projekt. En politisk feghet som försätter Åland i en allt svårare situation där överkonsumtionen av våra gemensamma ekonomiska resurser bara fortsätter. Ålänningen är värd mer ordning och reda i den ekonomiska politiken. Jag hoppas därför att regeringen Thörnroos äntligen tar emot den utsträckta hand som stått öppen sedan dag ett denna mandatperiod och att kommande budget kan präglas av långsiktiga överenskommelser. Det skulle signalera ansvarsfullt och prestigelöst ledarskap, det behöver Åland.
JOHN HOLMBERG
Lagtingsledamot (Lib)
