Tunneln ersätter endast en färja
Både Jörgen Pettersson och Rainer Juslin anser att en tunnel gynnar hela skärgården och inta bara den utan hela Åland. För de flesta är det en gåta hur en tunnel till Föglö kan gynna mer än bara Föglö, en kommun med drygt 500 invånare. Är det kanske så att skärgården bara är lika med Föglö?
Någon annan skärgård finns inte?
Ingen annan skärgårdskommun gynnas av tunneln, invånare i övriga skärgården är fortsatt beroende av uråldriga färjor. Man har antagit att kostnaden skulle bli i storleksordningen 150 miljoner. Att satsa den summan på en förbindelse till en enda kommun är ett hån mot övriga skärgården. Hur skall resten av skärgården kunna dra nytta av tunneln?
För att inte tala om fasta Åland, vilken blir nyttan? Vänligen precisera! Att jämföra med Färöarna, Island och Norge är helt missvisande, förutsättningarna där är helt andra.
Påståendet att tunneln är nödvändig för skärgårdens utveckling och fortlevnad motbevisas av att inte ens ett utmärkt vägnät tycks förhindra att sista mataffären försvinner från Saltvik. Goda förbindelser är nödvändiga men de måste inte vara med bilvägar. Hittills har ingen gett ett vettigt svar på hur folk utan bil skall komma till och från Föglö.
Cykelturistandet ökar men cyklar tillåts inte i en tunnel eller …?
Fotgängare blir inte heller tillåtna, hur ofta skall det gå bussar? En tunnel lockar inga turister men kanske avskräcker en del.
Det där med siffror är svårt. Den mängd sten det handlar om skulle fylla Esplanaden från Torggatan till Hamngatan i hela dess bredd inklusive gatorna, till en höjd av 24 meter! Lika med ett åttavåningshus.
Weserdomen sätter sannolikt stopp för ett hamnbygge på östra Föglö, men skulle det bli av går det åt sten motsvarande 20 – 40 cm av höjden på stenberget i Esplanaden. Det är alltså inte en stor del som skulle gå åt där! Hela övriga Åland kan inte göra av med de mängderna på 100 år. Var skall dessa massor förvaras tills de skulle användas?
Pettersson påstår att kostnader för drift av färjor är höga och omöjliga att bedöma på förhand. Tvärtom, drift och underhåll av fartyg är förutsägbart. En tunnel är inte underhållsfri, den behöver också underhåll som kan vara lika svårt att beräkna och den har driftskostnader. Tunnlar måste ibland stängas av för underhåll, hur går det då? Tunneln ersätter inte mer än en färja och eventuellt måste det komma till en ny för Sottunga. Färjor behövs fortfarande för alla övriga linjer.
Jag förstår inte hur man skapar nya besöksmål genom att köra grus.
Arbete med infrastruktur i form av vägar och liknande är mycket energikrävande och alstrar stora mängder koldioxid vilket jag påpekat tidigare. Vilka eldrivna maskiner som skall användas vid tunnelbygget förklarar inte Pettersson. Hur få fram ström till dessa maskiner? Det här antagandet om eldrivna maskiner härstammar sannolikt från den privata MKB:n. Det behövs mer realism i tunnelfrågan.
JAN GRÖNSTRAND
