Tunnelkommitténs slutbetänkande
Kommittén, som utrett en fast förbindelse till Föglö, har efter ett och ett halvt år av utredningar nu överlämnat sitt slutbetänkande till landskapsregeringen. Arbetet fördröjdes något av att kommittén inte haft en arbetande projektledare under mer än ett halvår av utredningstiden. På den punkten är jag besviken och ger landskapsregeringen underkänt som på detta sätt sänder tvetydiga signaler om värdet i regeringsprogrammet där det klart och tydligt går att läsa att ”Landskapsregeringen avser att bygga en tunnel till Föglö”. Förvaltningen måste bistå den politiska ambitionen med sin sakkunskap i ett så här omfattande projekt. Det räcker inte med att ha en minister som har energi och iver, det behövs gediget material som stöd för arbetet. Ministern borde ha visat mer omsorg om kommitténs kapacitet genom att säkra de personella resurserna för utredningsarbetet.
Kommittén, som nu har slutfört sitt arbete, hade en parlamentarisk sammansättning, dock utan medverkan från socialdemokrater. Det är för mig lite främmande att inte ens visa lite vilja för att vara med och fördjupa sina kunskaper om förutsättningarna för att bygga en fast förbindelse till Föglö och reformera skärgårdstrafiken för att skapa hållbarhet i ekonomin och den framtida infrastrukturen. För den skull behöver man ju inte omfatta slutprodukten av ideologiska eller politiska orsaker, men man har ändå haft chansen att påverka en process som man, enligt mitt förmenande, beklagligt nog nu inte tagit tillvara. Det här hindrar ju förstås inte en önskvärd medverkan i det fortsatta arbetet.
I slutbetänkandet kan man utläsa att YIT, som är ett multinationellt företag infrastukturbranschen uppskattar kostnaderna för den drygt 10 kilometer långa tunneln i storleksordningen 130–170 miljoner euro. Norconsult, ett norskt företag med spetskunskap i branschen, anlitades av förvaltningen för en kostnadsanalys av tunneln skriver i sitt svar att den sannolika kostnaden är 167,8 miljoner euro utifrån en grundkalkyl om 155,4 miljoner euro. Här kan tillkomma ytterligare kostnader beroende på osäkerhetsfaktorer som kan minimeras genom fortsatta undersökningar såsom kärnborrningar utmed den tilltänkta sträckningen, Svinö-Degerby. Inga andra alternativ bedöms framkomliga utan massivt motstånd. Dessutom beräknas den tidigare aktuella södra sträckningen mellan Bodkarön och Bråttö inte vara förmånligare eftersom den förutsätter avsevärda infrastrukturella ingrepp på landområden. Det går helt enkelt inte att genomföra utan avsevärd miljöförstöring och expropriation, vilket inte kan försvaras.
Ingen bland den hörda geologiska expertisen har funnit egenskaper i berggrunden som skulle märkbart försvåra eller fördyra byggandet av tunneln. För att kunna fortsätta arbetet bör givetvis kärnborrningar utföras. Härvidlag bör landskapsregeringen inkomma med en tilläggsbudget i brådskande ordning.
Tunneln beräknas delvis finansieras med användaravgifter på samma sätt som skärgårdstrafiken idag delfinansieras. Ett snittpris för genomfart beräknas till 4,9 euro. Ett system för pendlare måste till på samma sätt som dagens årskort fungerar. Under mina aktiva år som pendlare mellan Föglö och Mariehamn har jag betalat högst 50 cent per resa med färja eftersom jag har ett årskort á 160 euro. Min bedömning är att ett motsvarande system för tunneln tas i bruk när den står färdig. Den som nyttjar tunneln mer sällan betalar mer än den som gör det dagligen. Likaså betalar tung trafik en något högre avgift än personbilar.
Slutbetänkandet visar att det är nu hög tid att gå från ord till handling och reformera skärgårdstrafiken.
RAINER JUSLIN (LIB)
Tack för att du väljer Nya Åland!
Kära läsare, stort tack för förtroendet och för att du använder Nya Åland och nyan.ax för att hålla dig uppdaterad. Vi jobbar för dig men god journalistik kostar, så nu behöver vi din hjälp.
