Tunnelfrågan fortsätter väcka diskussion
Lagtingsledamöterna Holmbergs och Toivonens debattartiklar i tidningarna och reaktioner på dem bland folk vittnar om att tunnelfrågan fortsätter att väcka diskussion. Tunneln till Föglö är alltså inte en icke-fråga som i valutgångens kölvatten glömts eller gömts bort vare sig av opposition eller regering.
Det läggs oförändrad energi, från bägge håll kan man säga, på att hitta en lösning som möjliggör en historisk satsning för att skapa tillväxt på och för hela Åland.
Men visst finns det fortfarande de, inte minst på sociala medier, som med ljus och lykta söker efter fel och brister hos dem som öppet förespråkar ett underlag för att kunna kritiskt granska totalekonomiska samhällseffekter, positiva eller negativa, som en tunnelsatsning skulle medföra. Lagtinget ska utöva tillsyn över regeringens arbete. Parlamentarismens negativa avtryck uppstår när man av principiella skäl inte ger sakfrågan företräde framom en dunkel agenda vars syfte är att punktera och rasera. Då är det inte längre långt till den föraktade populismen. Dit vill ingen komma.
För att kunna ta ställning behövs utredningar och material. Tillsvidare har ett sådant underlag inte kunnat presenteras som varit tillräckligt grundad och heltäckande. Många har i något slag av affekt och i för tidigt skede, utan fördjupad konsekvensanalys, avfärdat visioner med att hävda att det ”ändå bara blir för dyrt” att bygga en tunnel till Föglö.
Dyrt är ett relativt begrepp som utan referens saknar innebörd. Det är där den totalekonomiska samhällsnyttan, återigen, kommer in i bilden. Inte bara för Föglö eller den södra skärgården, utan för hela Åland. Vi har inte ännu fått svaret på den frågan men olika erfarenheter från andra håll kommer högst sannolikt att slå oss med häpnad.
Tålmodigt har några vidsynta personer upplyst ålänningarna om hur man väljer att utveckla infrastruktur i jämförbara förhållanden i andra nordiska länder. Regeringens sak är att idka omvärldsbevakning.
i behöver inte förflytta oss längre än till Norge för att studera teknik och effekter av infrastrukturella åtgärder som bevisligen gynnat regionerna. Applicera gärna dessa erfarenheter på åländska förhållanden och beskriv en förmodad effekt av dessa framtidsscenarier. Det är inte främmande för ÅSUB, som oberoende forskningsinstans, att simulera dem när man väl beskrivit avsikterna mer detaljerat. På privat initiativ har redan sådant presenterats.
Det är bra att regeringen med infrastrukturminister Wikström i spetsen låter arbetet framskrida i oförminskad takt, vilket ger framtidstro. Det är också bra att man fastställer med olika intressenter, inte minst tillsammans med brukarna, krav och parametrar som ska gälla för att kunna realisera den infrastrukturella åtgärd som så länge engagerat ålänningarna.
Här vinner vi på att studera noggrant det som redan gjorts på annat håll. Det kallas omvärldsbevakning. Lyft blicken, titta framåt och framför allt, fortsätt mot konsensus!
RAINER JUSLIN (LIB)
LAGTINGSLEDAMOT
