Tunnel och nytänk
Bengt Granberg skriver i en insändare att Åland behöver nytänk och där håller jag gärna med. Däremot tycker jag att visionerna om tunnelns fantastiska påverkan på Åland bara är drömmar i det blå. Hur många fler turister kommer det till Eckerö bara för att det finns en tunnel till Föglö? Varför blir Åland attraktivare för internationella investerare? Frågetecknen kring en tunnel är många.
– Hur upplever man den vackra skärgården bäst, från båt eller från en tunnel?
– Kommer tunneln i sig att locka turister?
– Det är många som inte vill köra genom en tunnel. Hur ska de komma till Föglö?
– Hur ska cykelturisterna komma till Föglö och skärgården?
– Hur påverkas transporterna av farligt gods / bränsle? Tunneln stängs?
– Tunnlar måste underhållas regelbundet, då stängs de av och trafiken leds en annan väg, ofta genom en parallell tunnel. Hur göra här? MKB:n säger att det måste finnas en färja i reserv för sådana tillfällen.
Av kostnadsskäl har man i huvudsak talat om ett enda tunnelrör eftersom dubbla tunnlar eller en extra utrymningstunnel i stort sett fördubblar kostnaderna.
– Hur löser man säkerheten med en enkelrörstunnel? Vid en olycka / bilbrand måste folk ta sig ut flera kilometer springande i en rökfylld tunnel.
– Blir en enkelrörstunnel godkänd av EU?
– Hur förhindra buskörning i tunneln?
– Blir det billigare med tunnel än färja? Med Fs-Links upplägg ska landskapsregeringen betala 5 miljoner årligen i 30 år. Ändå täcker det inte alla kostnaderna. Idag kostar Skarven cirka 2,3 miljoner, mindre än hälften.
– Förutsägbara kostnader? Tunneln genom Hallandsåsen kostade 11 miljarder kronor, 12 gånger dyrare än beräknat.
– Infrastrukturellt nytänkande innebär i Sverige att man vill flytta trafik från vägarna till sjön. Stockholms Lokaltrafik satsar intensivt på båttrafik med nya linjer och nya miljövänliga båtar.
Har man på den före detta sjöfartsnationen Åland helt glömt bort att havet är en billig och miljövänlig transportled? Infrastruktur innebär miljöförstöring och klimatutsläpp. Nytänkandet bör innefatta satsning på ekoturism och miljövård. Våra vatten är inte längre så rena och det finns inte så mycket orörd natur.
Åland har knappt några naturskyddsområden att tala om, mindre än 2 procent av totala arealen. EU rekommenderar 30 procent.
JAN GRÖNSTRAND
