DELA

Tuff balansgång under pandemin

Att försvara Ålands självstyrelse 100 år efter dess tillkomst är att ägna sig åt barnsligheter och aggressiv (åländsk) nationalism. Det är kontentan av socialdemokraten Nina Fellmans insändare i Nya Åland 29/3.

Debattinlägget kännetecknas än en gång av den speciella hatkärlek Fellman hyser inför Ålands särställning. Vi får älska självstyrelsen men vi får inte försvara den och – framför allt – vi får absolut inte lyfta fram bristerna i Finlands hantering av densamma.

 

Det är här Fellman ständigt går vilse i sin roll som ledamot i Ålands lagting eftersom det inte borde gå att som åländsk parlamentariker ha skygglappar för att Finland alltför ofta inte klarar av en saklig hantering av Ålands självstyrelse.

Fellman låter även påskina att lantrådets och den övriga regeringens hantering av corona-krisen präglas av ett ständigt konfliktsökande och att vi ansvariga till och med saknar folkvett!

Låt mig å det kraftigaste tillbakavisa Fellmans absurda anklagelser. Särskilt lantrådet Veronica Thörnroos, ministrarna Annette Holmberg-Jansson och Annika Hambrudd har tillsammans med tjänstemännen gjort en enorm insats under det första pandemiåret. Ständigt ytterst svåra avvägningar av vad som är bäst för ålänningarna i varje skede av pandemin och samtidigt en tuff balansgång med att säkerställa att Ålands självstyrelse inte åsidosätts mer än vad som är nödvändigt. En färsk analys visar på över 20 felaktiga hanteringar av Ålands självstyrelse kopplade till pandemin.

 

Låt mig avsluta med att jag är stolt över att få sitta i en åländsk regering som 100 år efter autonomins tillkomst har det engagemang som dessa svåra tider erbjuder i princip varje dag. Med detta sagt vill jag betona att jag har full respekt för att det även på Åland finns politiker som har helt andra prioriteringar. Däremot är det beklagligt att sistnämnda politik mest går ut på att förolämpa och misskreditera de som står upp för Åland.

HARRY JANSSON (C)

VICELANTRÅD