Trettio timmar undervisning
Hänvisande till insändare 6.8.2013 vill vi från Ålands yrkesgymnasium komma med klarläggande information.
Studerande på yrkesgymnasiet har varje läsår en arbetsmängd på 40 studieveckor och måste avlägga 120 studieveckor, vanligtvis inom tre år, för att erhålla gymnasieexamen med yrkesinriktning. Enligt landskapsförordning (2011:75) har studerande 30 arbetstimmar närstudieundervisning per studievecka, som omfattar 40 h. Resterande tid, 10 timmar, är reserverad för självstudier så att studerande kan läsa läxor, göra uppgifter, förkovra sina kunskaper och förbättra sina färdigheter inom de ämnen/studiehelheter som finns på schemat. I insändaren nämnda schema är två studieveckor inte noterande eftersom studerande själv valt att genomföra ett projekt. Om man reserverar tid för denna projektuppgift innehåller schemat fastställda 30 arbetstimmar närstudieundervisning.
Under den schemalagda undervisningen ska läraren lotsa sina studerande in på nya kompetens- och kunskapsområden , men studerande måste också använda egen tid för att uppnå läroplanens mål. Vi människor är olika, det är individuellt hur mycket tid som var och en behöver för lärande och kompetensutveckling. Rent allmänt är det ett faktum att den tid som läggs ner på uppgiften står i relation till hur bra studerande klarar måluppfyllelsen. Veckoschemat innehåller det som populärt kallas ”håltimmar”, men det är meningen att studerande under dessa timmar ska träna och lära för att uppnå goda resultat. Om dessa ”håltimmar” inte används måste studerande använda kvällar och helger.
Gymnasiestudierna är en del i en utvecklingsprocess mot självständigt arbete. Under gymnasietiden ska studerande lära sig att allt mer självständigt arbeta mot mål och att själv se vad som krävs för att klara olika uppgifter. Lärare har till uppgift att bistå och hjälpa, men varje studerande måste själv ta ansvar för sina studier.
Yrkesgymnasiets allmänna ämnen: svenska, engelska, matematik, samhällskunskap, fysik, kemi, informationsteknik, idrott och hälsa, följer en läroplan som är lika för alla program. Alla studerande ska följa samma upplägg och bedömas enligt samma bedömningskriterier. De olika programmen har utöver den allmänna delen – på olika sätt – undervisning som är yrkesrelaterad, t.ex. Business English och engelska med sjöfartsterminologi, franska med köksterminologi etc.
Alla studerande som är osäkra och undrar över system ska ta kontakt med biträdande rektor/utbildningsledare, studiehandledare eller grupphandledare för att få sina frågor utredda och besvarade. Vederbörande biträdande rektor har fört en, som vi uppfattar det, konstruktiv diskussion med insändarskribenten och rett ut oklarheter. Vi i ledningen vill verkligen att ungdomarna ska komma med frågor och om det är något som behöver tillrättaläggas ska vi göra vårt bästa. Fredagens insändare var ett bevis för att studerande vill ha en kvalitativt god utbildning och det är verkligen att betrakta som något positivt.
Gyrid Högman, förvaltningschef
Johanna Björkvall, biträdande rektor
Kim Gylling, biträdande rektor
Lars Selander, utbildningsledare
Katarina Sundberg, biträdande rektor
