Transparens och inflytande – ett skämt på Åland?
I Sverige tas offentlighetsprincipen på stort allvar. Principen som gäller är att alla handlingar till myndigheter och i myndighetsberedningar är offentliga handlingar om inte de sekretessbeläggs av särskilt angivna skäl.
Detta är däremot inte fallet på Åland. I den åländska offentlighetslagen anges i kap 1 §5 följande: ”Inom myndighet uppgjort betänkande, utlåtande eller promemoria för ärendets beredning samt förslag eller utkast till avgörande är icke offentliga förrän ärendet slutbehandlats av myndigheten”.
Detta innebär att alla handlingar i ett ärenden kan vara sekretessbelagda fram till att beslutet är fattat. Kan detta kallas transparens? Demokrati utövas i medborgarnas vardag och inte endast vart fjärde år på valdagen.
Viktiga frågar ska och bör diskuteras av allmänheten. Politiker och tjänstemän bör veta att de fortlöpande granskas av en fri press, av medborgarna och av personal i olika verksamheter.
En myndighet och en förvaltning kan välja vilken praxis man följer. I Ålands gymnasiums och i Högskolan på Ålands styrelse sitter elev- och lärarrepresentanter med närvaro och yttranderätt. I Mariehamns stad ger man föredragningslistor med beredning och beslutsförslag offentlighet innan beslutet är fattat. Dessa förvaltningar anser att öppenhet och medinflytande är en sund princip. Ett föredöme för andra förvaltningar.
Jag satt under åren 1999 – 2005 i ÅHS ledningsgrupp och närvarade på styrelsemöten. På den tiden hade vi ett personalråd, ett patientråd och fackliga representanter med närvaro- och yttranderätt på styrelsemötena.
Styrelsemötena var på fredagar, senast på onsdag gavs föredragningslistor med beredning och beslutsförslag ut till media, personal och allmänhet. Detta är länge sedan – såväl personalrådet som patientrådet är nedlagt. Inga personalrepresentanter får mer närvara på styrelsemötena. I ÅHS ledande organ sitter ingen person som någonsin möter en patient.
Sedan augusti 2016 har styrelsen ändrat praxis så att endast ärendelistan finns tillgänglig. Beredning och beslutsförslag är sekretessbelagda för allmänhet och personal.
Allt personalinflytande hänföras till samarbetskommittén (SAMK) som träffas på måndagen innan fredagens styrelsemöte. SAMK består av fackliga representanter och ledningsgrupp. Muntligen redogörs för ärendelistan till styrelsens möte. Personalens synpunkter protokollförs för styrelsen till kännedom.
Men de fackliga representanterna får varken ta del av beslutsförslag eller slutlig beredning och åläggs sekretess visavi de ärenden som hanterats i SAMK. Kan man då tala om personalinflytande överhuvudtaget? Det händer ju att fack och arbetsgivare, personal och förvaltning kan ha olika perspektiv och uppfattningar.
Någon som helst rationell orsak till detta föreligger inte. Under mina sju år i ÅHS ledningsgrupp kan jag inte erinra mig en enda gång när dåvarande öppenhet var till nackdel. Tvärtom – många gånger kom personalrepresentanterna med värdefulla synpunkter.
Det är mycket glädjande att hälso- och sjukvårddirektör Jeanette Pajunen nu har aviserat att ett ökat personalinflytande är önskvärt. Naturligtvis måste denna sekretess upphöra. Naturligtvis ska personalens kunskap och kontinuerliga insyn ses som en tillgång och inte en nackdel.
Vad säger våra politiska partiers ledare? Vad säger vårt lantråd, våra ministrar och ÅHS styrelseledamöter? Och vad tycker media?
Läs denna mening noggrant. All insyn, all påverkan, alla reaktioner är inom vissa åländska förvaltningar underställd en princip där ingen påverkan skall vara möjlig innan beslutet är fattat.
Hur tänker man? Är detta transparens? Är detta demokrati? Allmänhet, patienter och personal skall inte lägga sig i beslutsfattande och får ta del av ett ärende, ett beslutsförslag och en beredning först när beslutet är fattat?
Det kan vara obekvämt med reaktioner från allmänhet, personal och sakkunskap – men får inte demokrati vara obekväm? Låt Mariehamns stads öppenhet även gälla inom LR och ÅHS.
MOGENS LINDÉN
