Torkan följd av klimatförändring
Inte vill man ju frossa i andras olycka, men varför drabbas vi på Åland av denna extrema torkan? Framför allt betyder det i första hand katastrof för våra jordbrukare. Jag håller fullständigt med minister Camilla Gunell, torkan är följd av tilltagande klimatförändring!
Alla vet, förutom kanske Trump och Toivonen, att denna klimatförändringen, globala uppvärmningen beror helt och hållet på människan. Användningen av fossila bränslen, över- och lyxkonsumtionen och engångskulturen resulterar till koldioxid- och metanutsläpp, vilket försvagar atmosfären och höjer jordklotets medeltemperatur med katastrofala följder.
Med två graders medelhöjning kan mänskligheten klara sig, men fortsätter vi som idag, hamnar vi i över tre graders höjning. Vi har hört och läst redan flera tiotals år, att vi kommer att drabbas av långvariga torra perioder, skyfall med översvämningar, orkan och andra extrema väderleksfenomen. Nu är vi där!
Och vad gör vi? Fortsätter som vi har alltid gjort, utan att bry sig om varningstecken och utan att försöka motarbeta den fatala utvecklingen. Också jordbrukarna fortsätter att använda fossila bränslen, konstgödsel och plast, vilka skadar balansen i naturen och atmosfären.
Vi andra är lika vårdlösa genom vår lyxkonsumtion och statusbeteende, men jag har alltid undrat varför jordbrukarna på Åland inte kunde visa exempel med utsläppsfri produktion och levnadsstil. De har ju tillgång till lokala, fossilfria energikällor: gödsel, organiska avfall, torv och skog som källa till biobränslen, mark för att placera vindmöllor, takyta för solpaneler på hus, ladugård, tork, maskinhall och övriga byggnader och så vidare.
Vi övriga medborgare, företag och samfund kan visst också åstadkomma förbättring genom koldioxidneutral boende, trafik och konsumtion – läs om hållbar utveckling för Åland senast år 2051, nätverket: barkraft.ax. Där hittar man både den heltäckande analysen om vårt samhälle idag, visionen och massor med konkreta tips för att åstadkomma förändring.
Jordbruksstödet kommer inte i det långa loppet att lösa kommande problem, återkommande katastrofer. Redan idag är smärtgränsen med subventioner från skattemedel nådd. Det är dags att att börja med motåtgärder gällande klimatförändringen och fatta långsiktiga beslut. Som motprestation till jordbruksstödet, borde samhället kräva fossilfri och giftfri produktion.
Dessutom borde samma princip gälla all offentlig stöd, så som företagsstöd, marknadsföringsstöd och så vidare, samt all tillståndspliktig verksamhet, så som taxitillstånd enbart med el-bilar, fiskodlingar utan övergödning till havet och så vidare. Politikerna kunde skärpa sig och komma med klimatsmart lagstiftning med konkreta krav!
Inte vill man heller kraxa som olyckskorp – men kanske det börjar bli för sent!
RAULI LEHTINEN
