Tomma löften
Löften hålls mycket dåligt i större och mindre sammanhang. I rikspolitiken sitter man och delar ut ministerportföljer som om det vore kanelbullar. Huvudsaken för dessa damer och herrar är att mottagaren har rätt färg på sin partibok.
Det handlar i högsta grad om att svika löften då ursprungliga överenskommelser inte hålles. Medborgarna har gett sin röst, men sen gör beslutsfattarna precis som det faller dem in. Man kan inte vara en sån expert som en minister bör vara på sitt område bara för att man hör till ett visst parti. Detta gäller också på Åland.
Man byter parti, och det är också att svika löften man gett vid röstningstillfället. Att vilja men inte kunna är en sak men att kunna och inte vilja är ett svek. Mången väljare tar detta personligt men har ingen som helst möjlighet att påverka. Nu kommer dessutom valfläsket med i bilden och inget blir bättre av det.
Mariehamnspartiet moderaterna ville redan förra veckan dra röster på att tycka att Vårdö-bron borde repareras och inte förnyas.Valfläsk!
Katainen har märkt att han tjänar bättre i EU-jobb. Han har misslyckats med att få Finlands ekonomi att svänga uppåt och då ger han plats åt Stubb för att få folk att tänka på något annat. Han har lovat göra allt för Finland, men när det bränner för honom själv och partiet, då sprider man dimridåer och ser till sin egen plånbok samt tar bakvägen ut.
Löften är något som man inte behöver följa ju högre post man har. det är alltid någon annans fel. I nästa val måste folket komma ihåg vilka svikarna är. Absolut inga röster till dessa.
I privatlivet är det enklare men inte enkelt då heller. Den som svikit löften som den kunnat hålla behandlar man ljudlöst. Som luft. Det gör ont för alla parter men tiden läker alla sår.
Kurre i Åva
