Tjänstemän som fungerar som politiker
Förverkligandet av Kommunernas socialtjänst (KST) är på slutrakan. Alla sexton åländska kommuner ska ta ställning till det grundavtal som reglerar det kommande samarbete inom alla socialvård förutom barn- och äldreomsorgen som blir kvar hos primärkommunerna. De flesta kommuner är beredda att godkänna avtalet. Jomala kommun och Mariehamns stad är de två kommuner som gör mest motstånd.
Intressant att notera är att de båda ledande tjänstemännen i de två kommunerna varit ytterst drivande i motståndet mot KST. Båda hävdar att avtalet inte är fördelaktigt ur deras respektive kommuns synvinkel.
Deras bedömning grundar sig inte på vilka fördelar KST kan tänkas få för de stora grupper av medborgare som har rätt till socialvård och att samma nivå på socialtjänster ges till brukarna oberoende av hemkommun. Nej de båda ledande tjänstemännen pratar nästan enbart om makt och pengar.
Grundlagens bestämmelser om att alla ska behandlas lika förefaller vara helt sekundärt. Lagen om KST verkar likaså irrelevant för de båda tjänstemännen.
I Jomala betonas att kommunen ekonomiskt förlorar på reformen. Så kan det vara. Man ska i detta sammanhang komma ihåg att Jomala undvikit att bygga hyresbostäder bland annat för att hålla ner sina sociala kostnader. Jomalabor som har sociala rättigheter har i många fall flyttat till staden. Det är inte mer än rättvist att Jomala betalar en större del av den gemensamma sociala kostnadskakan.
Det är dags att Jomala tar sitt sociala ansvar. Jomala är rädd att inte få tillräckligt med makt och inflytande i det kommande kommunalförbundet KST. En mera relevant fråga är hur Jomala vill samarbeta i KST för att uppnå KST-lagens höga ideal och målsättningar? Makt för maktens egen skull eller för att vara emot och stoppa kommunala reformer har vi tillräckligt av redan.
I Mariehamn har den högsta tjänstemannaledning motarbetat KST först genom att förklara att kommunalförbund är av ondo. Sedan föreslog man en modell där staden skulle vara värdkommun och andra kommuner skulle köpa tjänster av staden. Pannkaka blev det av den modellen. Nu är man sur över att man misslyckats i förhandlingarna om hur KST ska finansieras.
Stadsledningen har arbetat emot KST trots att en majoritet i stadsfullmäktige för flera år sedan beslöt att stadsledningen skulle arbeta för och spela en konstruktiv roll i förverkligandet av KST.
De ledande tjänstemännen i Jomala och Mariehamn agerar mera som politiker än tjänstemän. Den närmaste kretsen av politiker har lätt att dansa runt hövdingarna och glömmer att Ålands handikappförbund (ca 2 400 medlemmar), Rädda barnens krav på gemensamt barnskydd, Ålands omsorgsförbunds synpunkter och Talentias önskemål.
Alla dessa som vet vad saken gäller vill ha KST. Är det inte brukarna vi politiker ska lyssna till i denna fråga istället för en par högavlönade tjänstemän som tappat kontakten med den verklighet de flesta av oss lever i. Att redan tillräckligt många kommuner godkänt grundavatlet för KST gör Jomalas och Mariehamns tjänstemanna-motstånd patetiskt. KST är ännu ett exempel på att vi har för många kommundirektörer och för svaga politiker.
BARBRO SUNDBACK (S)
