Tillsammans är vi mera
I Finland har vi en lång tradition av att arbeta ideellt. Det kan handla om att vara med på barnens ishockeyträning, samla in pengar till välgörenhet, vara djurrättsaktivist eller övervaka ungdomstillställningar. Engagemanget tar sig många uttryck och det är vi själva som bestämmer till vad vi vill lägga vårt engagemang och vår tid.
I Finland har det frivilliga arbetet traditionellt engagerat runt 40 % av befolkningen (Statistikcentralen, 2011). I första hand engagerar man sig i idrottsverksamhet. Däremot har barn och ungdomars engagemang i ideellt arbete sjunkit under de senaste 10 åren med drygt en tredjedel.
Frivilligarbete är ett ypperligt sätt att uppfostra unga till engagerade medborgare. När de lär sig att de har möjlighet att påverka samhället omkring dem, växer de upp till både ansvarskännande och aktiva medborgare. Att känna sig delaktig i samhället har därutöver samband med individens hälsa. Det sociala kapitalet detta frivilliga engagemang åstadkommer är av allra högsta vikt för medborgarsamhället.
Frivilligarbete har en kompletterande effekt på samhällsservicen. Lokalsamhällets överlevnad handlar långt om just de resurser man har till förfogande; invånarna. Det arbete som föreningarna gör är ett viktigt komplement till det som staten och kommunerna gör. Det kan vara stöd till anhöriga inom äldreomsorg, stöd till anhöriga som har någon närstående med handikapp, etcetera. Föreningsverksamheten startas för att varken familjerna, staten, eller näringslivet vill eller kan göra något åt saken.
Men den service frivilligsektorn står för är ingen självklar resurs. Den kräver engagemang av envar. Därför vore det av allra högsta vikt att vi uppfostrar följande generation att bära samma ansvar. I dagens ekonomiska läge är det tämligen lätt att påstå att frivilligarbetet inte hör till det förgågna. Nu om någonsin behöver vi det.
Frivilligarbete stöder också ungdomens delaktighet i det egna närsamhället. Det skapar en känsla av delaktighet och främjar personlig utveckling hos unga vuxna vilket leder till egenmakt, dvs makt över sin egen situation, sina arbetsuppgifter, sin närmiljö etc. Det finns ett signifikant samband mellan både mänsklig tillit och kollektivt handlande, samt föreningsengagemang. Framtida folkhälsoarbete har uppmanats till att använda frivilligt arbete som en strategi för att integrera unga vuxna i samhället som annars upplever sig stå utanför. Men den uppmaningen gäller naturligtvis även föräldrar och närstående vuxna.
Det är förstås en utmaning att locka med nya frivilligarbetare, oberoende om det gäller ungdomar eller äldre personer. Men allt frivilligarbete kompenseras i regel med tillfredställelse som verksamheten ger tillbaka. Att ägna mer tid åt vad som händer i samhället och fråga sig själv var det finns ett behov – kan jag vara en kraft för att hjälpa en annan människa?
Så engagera barn och unga i ideellt arbete. Ge rum åt dem. Ta dem med. Låt dem diktera villkoren. Låt engagemanget sakta växa fram. Våga hjälpa till och ge barn och unga en chans att omfamna samma tanke.
Niclas Sandnabba
Ordförande, Finlands Svenska Ungdoms-
förbund FSU
Tomas Järvinen
Verksamhetsledare,
Finlands Svenska
Ungdomsförbund FSU
