Testpaketet nämndes inte under föreläsning
Föreläsningen avslutades med ett omnämnande av företagets utbildning i precisionshälsa på funktionsmedicinsk grund och hälsobiblioteket (allt på 38 sekunder). Det var alltså en mycket modest marknadsföring både till omfattning och karaktär (faktiskt så blygsam att det efteråt var oklart om man som ålänning kan bli patient hos företaget). Liknande marknadsföring är relativt vanlig som avslutning på föreläsningar, vilket sannolikt var orsak till att landskapsläkaren inte reagerade och uttryckte sin uppfattning där och då. Synd, det hade varit intressant att höra om han fått medhåll från åhörarna.
Utbildningen och hälsobiblioteket var de enda Funmed-produkter som nämndes under föreläsningen. Det var landskapsläkaren själv som under paneldiskussionen pratade om ”det breda testpaketet” han hittat på företagets hemsida. Det är missvisande att antyda att paketet marknadsfördes under föreläsningen, och Ålands HälsoAlternativ har av förekommen anledning inte hävdat något alls om detta paket. Föreläsningens tema var funktionsmedicin, och Funmed är inte den enda aktören på marknaden. De tester föreläsaren berättade om ingår i funktionsmedicinens verktygslåda, och ska inte förväxlas med Funmeds färdiga screeningpaket.
Det varierar hur många och vilka tester en patient tar. Funktionsmedicinen tar dock alltid betydligt fler tester än vad som är vanligt inom den reguljära vården. På gruppnivå skulle det sannolikt vara mer kostnadseffektivt att testa mindre och göra fler kvalificerade gissningar, men på individnivå kan det leda till att behandlingen inte ger förväntat resultat.
Landskapsläkaren erkänner att hans huvudsakliga kritik riktar sig mot de tester som används inom funktionsmedicinen, och mot att funktionsmedicinen har ambitionen att förändra vården, alltså inte mot den lilla snutten marknadsföring i slutet av föreläsningen. Vi uppskattar att han ifrågasätter den information som framkom under föreläsningen och har heller inget att invända mot att han kritiserar ”det breda testpaketet” som han själv sökt fram på företagets hemsida. Det är alltid bra med flera perspektiv, och saklig kritik är aldrig fel. Givetvis har han också rätt att anse, och även propagera för, att PAF-medel inte ska användas för att finansiera föreläsningar som informerar om hur funktionsmedicin (eller annat som inte är implementerat i den reguljära vården) arbetar. Men då bör det ske öppet, inte genom att missvisande kalla föreläsningen marknadsföring.
Landskapsläkaren vänder sig mot att funktionsmedicinen använder tester som fortfarande är på forskningsstadiet och att enskilda tester inte har påvisad evidens. Det behövs självklart mer forskning, men när behandlingsresultaten är goda tyder det ju på att testerna fyller en funktion. Evidens som det definieras i dag är ingen pålitlig kvalitetsstämpel, kriterierna tar ingen hänsyn till att människor är unika och komplexa utan utgör istället ett hinder för individanpassad vård. Även om funktionsmedicinen kunde hjälpa 100 procent av sina patienter att bli friska kunde landskapsläkaren fortfarande hävda att testerna saknar evidens och inte borde användas som grund för behandlingen. Ska vi hålla fast vid sådana kriterier?
Det ”breda testpaketet”, som landskapsläkaren ständigt återkommer till, är inte lämpligt som allmän screening. Det skulle vara samhällsekonomiskt vansinne att erbjuda 30 000 ålänningar ett screeningpaket som i bästa fall några hundra skulle vara tillräckligt motiverade för att dra full nytta av. Enskilda test (till exempel insulin, homocystein, D-vitamin) är en annan sak, sådana kan riktas till de befolkningsgrupper som löper störst risk.
Vi – och troligen de flesta ålänningar – har helt missat att hälso- och sjukvården identifierar underliggande orsaker och individanpassar prevention och behandling. Det är en glädjande nyhet och vi skulle gärna arrangera en föreläsning om hur det görs i praktiken.
STYRELSEN FÖR ÅLANDS HÄLSOALTERNATIV
SVAR PÅ INSÄNDARE: Jag tolkar det som att Ålands Hälsoalternativ avfärdar evidensbaserad prevention och behandling baserat på ett antagande att varje människa är så unik att det inte finns någon nytta med jämförande forskningsstudier eller generaliseringar från en studerad grupp till en specifik individ. Detta är en extrem extrapolering av den välkända utmaningen att uppnå god representativitet inom forskningen, bland annat när man designar randomiserade kontrollerade studier. Nils Edelstam förde ett liknande resonemang under sin föreläsning. Han hävdade att randomiserade kontrollerade studier inte är användbara för att utvärdera precisionshälsa och precisionsmedicin. Han påstod även att det finns ”koncensus om detta bland professorer på Karolinska Institutet”, som han uttryckte det.
Detta påstående kunde jag lätt avfärda eftersom jag själv är professor på Karolinska Institutet och definitivt inte delar denna bedömning. Jag känner inte heller någon kollega som gör det på detta kategoriska sätt. Det finns begränsningar med randomiserade kontrollerade studier. Det gör det med alla forskningsmetoder och studiedesigner. Man måste alltid beakta dessa begränsningar när man sammanväger tillgänglig evidens för att bedöma vilka interventioner som är säkra och effektiva. Som stöd för sin ståndpunkt hänvisade Nils Edelstam till en rapport skriven av till stiftelsen Forska!Sverige i samarbete med Svenska Läkaresällskapet. Efter föreläsningen granskade jag denna rapport och tog kontakt med de två personer som skrivit förordet till den, generalsekreteraren för Forska!Sverige och ordföranden för Svenska Läkaresällskapet. De höll med om min bedömning att det handlar om en gravt förenklad citering av uttryckta delar av rapporten. De tog sedan kontakt med företaget FunMed och krävde att de skulle upphöra att hänvisa till rapporten på detta sätt i sin marknadsföring. Det är svårt att skilja informationsspridning från marknadsföring när den som föreläser har tydliga intressekonflikter.
Jag sätter för min del härmed punkt för denna debatt.
KNUT LÖNNROTH
LANDSKAPSLÄKARE
Tack för att du väljer Nya Åland!
Kära läsare, stort tack för förtroendet och för att du använder Nya Åland och nyan.ax för att hålla dig uppdaterad. Vi jobbar för dig men god journalistik kostar, så nu behöver vi din hjälp.
