Testa nytt i drogpolitiken
I juni deltog jag i ett tredagars narkotikaseminarium i Lissabon ; ”Portugalin malli”, inbjuden av arrangören finska A-kliniken. Det inleddes med färsk statistik från Europa, Portugal och Finland. Även Åland kom med då jag höll ett kortare inlägg under rubriken ”Alueellinen näkökulma huumetilanteeseen Ahvenanmaalla” (om drogsituationen på Åland).
Där beskrev jag den officiella bilden på basen av ÅSUBs enkät, men även den inofficiella bilden på basen av informella uppgifter från polisen. Mitt korta anförande väckte intresse och fick kanske de flesta tilläggsfrågorna.
Den andra dagen höll dr João Goulãu från SICAD ett anförande om den historiska utvecklingen i Portugal och den portugisiska modellen. Han var medlem i den sakkunnig-kommission, som tillsattes 1998 och som lade grunden för den nya narkotikapolitiken. Han berättade hur motståndarna befarade att folk skulle komma från hela Europa, då de avsåg att avkriminalisera mindre narkotikainnehav. Han medgav att de även själva var nervösa mellan varven. Men med tiden så har både portugiserna själva och omvärlden börjat hylla den portugisiska modellen.
Grunden är självfallet det förebyggande arbetet. Del två är då den sk Drog-kommissionen (CDT) som består av en sociolog, en psykolog och en jurist. Det är de, som ger den sanktion, som narkotikaanvändaren får. De har ett helt batteri att använda sig av. Även böter, även om detta sällan döms ut. Vanligast är varning. Behandling den vanligaste påföljden. Han betonade att man har en human utgångpunkt och ser användaren som en person med missbruksproblem, inte som en kriminell.
Han betonade hur viktigt det var att få den individuellt bästa lösningen. För en icke-insatt så kändes det mera som en diskussion och förhandling. Så långt från en domstol man kan tänka sig. Föredragshållaren dr Nuno Capaz betonade det informella, som tog sig uttryck i att han föreläste i den t-skjorta, som var hans ”arbetskläder”.
Den tredje delen är behandling, så vi avslutade dagen med en utflykt. Min grupp for till Centro das Taipas, ett sjukhusområde med en sluten behandling. De beskrev behandlingsmetoderna och de finska kollegerna bekräftade att metoderna var välkända.
Då vi såg listan med klienter så noterade jag att de flesta var från orter utanför Lissabon. De finska kollegerna noterade att klienterna var ”gamla”. Få var under 40 år. I Finland har man yngre klienter. Som jag förstår så hade de börjat sitt missbruk innan den nya modellen trädde i kraft 2001.
Den andra gruppen besökte en mobil station för substitutionsvård. I bussen tillbaka kunde jag höra att de var imponerade av att de personer, som blev ”dömda” till substitutionsvård kunde inskrivas samma dag.
Den fjärde delen i den portugisiska mallen är ”Harm reduction”, bl.a. ett sprutbytesprogram. Från att narkomanerna hade stått för största delen av alla nya HIV-fall, så är de nya fallen nu en handfull per år.
Även när det gäller Hepatic-C har man goda resultat och målet är att hepatit-C helt skall vara borta år 2030.
En del i ”Harm reduction” är mobila stationer, som mäter innehåll och kvalitet i olika droger. Enligt dem den viktigaste biten i att få ner överdoser. Innehållet är ofta ett annat än vad kunden förväntar sig. Ibland svaga doser. Ibland ämnen med helt andra effekter. Ibland mycket starka produkter. Liknande erfarenhet har man i Finland av mobila mätstationer.
Den femte pusselbiten är återintegrering. Även här har man varit framgångsrik med hjälp av olika stödformer till företag, som anställt tidigare missbrukare. De betonade hela tiden livskvalitet.
Dr Goulão betonade att man måste våga vara pragmatisk. Testa nya tankar även om de inte verkar logiska. Att lyssna till alla experter på området. Politiker är kanske inte de största experterna. Tidigare användare har ofta många kloka tankar på basen av egen erfarenhet. Det grämer mig att seminariet inte var tidigare, så att jag kunde haft erfarenheterna med mig i ANDTS-kommittén.
För tydlighets skull nämner jag att ÅD stod för seminarieavgiften, men jag betalade resan till och från Portugal.
Stephan Toivonen
Åländsk Demokrati
