Taxfreen och skattegränsen tillhör åländska folket
Företagarna på Åland drog igång debatten kring skattegränsen. Debatten som efterföljde i medierna och på sociala medier blev ensidig och aningen vinklad. Jag tillhör inte de som vill ta bort någon skattegräns. Däremot kunde vi utveckla den för att göra det enklare för företagare som verkar på Åland.
Allt fokus i rapporteringen blev hur viktig skatteundantaget är för sjöfarten för att upprätthålla transporterna till och från Åland. Hur viktig sjöfarten är för att den åländska turismen skall kunna överleva.
Hur viktig arbetsgivare sjöfarten är för ålänningarna. Hur viktig taxfreen ombord är för att fartygen skall kunna ha rimliga avgifter och trafikera till och från Åland.
I slutet av 90-talet ändrade Åland taxfreereglerna från 24-timmars regeln till 20-timmar. Under åren har flera åländska fartyg bytt flagga i aktern till svensk flagga. Följderna har blivit att ålänningar inte längre anställs. Det är fördelaktigare att anställa svenskar.
I folkmun och bland politiker brukar ingen våga prata om den heliga kon, rederierna och dess verksamhet. Jag tycker det är dags att vi lyfter den debatten. Jag vill att hela Åland skall leva.
Vad har utflaggningarna haft för effekter på det åländska samhället och kommunernas skatteintäkter? Hur många ålänningar jobbar idag kvar på de åländska rederierna och fartygen? Vad blev effekterna för turismen och näringslivet av att Åland ändrade från 24 till 20 timmars regeln?
För att få svar på alla dessa frågor behöver Åsub göra nya utredningar som ger oss tydliga svar så vi vet hur vi skall jobba.
Tillväxten inom det landbaserade näringslivet har stagnerat. Vi har en dålig tillväxt. Det är fakta. Den åländska turismen som är en stor och viktig del i vårt åländska näringsliv har nedmonterats och högsäsongen är numera några dagar i juli. Det håller inte längre.
Nyligen hade ett rederi en nostalgisk bild från långt tillbaka på sina sociala medier. I konversationen berättade en resenär hur hon åkte med deras fartyg och gick iland i Mariehamn och dansade på hotell Arkipelag. Rederiet svarade resenären. I dag dansar vi på fartyget!
Ett rätt talande exempel på hur det ser ut idag och vad följden kanske blev av 20-timmars regeln.
Jag som politiker vill jobba för att det blir dans på landbacken igen. Hur de landbaserade företagen och rederierna utvecklar Åland som destination. Hur rederierna återigen är med och skapar arbets- och praktikplatser för studerande. Hur det åländska näringslivet börjar blomstra, tillväxten tar fart, detta så att vi kan utveckla Åland och den åländska välfärden ännu mer.
Åland har enorma möjligheter. Det är dags att de politiker som styr Åland på allvar slutar vara obekymrade över Ålands negativa trend och utveckling innan det går för långt. Vi behöver ett starkt åländskt näringsliv och en fungerande turism. Det kan vi skapa tillsammans bara viljan finns.
ANDERS HOLMBERG
OBUNDEN LAGTINGSKANDIDAT.
