Tankar kring turerna runt ÅMHM
Hur är det ställt med myndigheten ÅMHM? Vad är det egentligen som händer? Är det en maktkamp mellan myndighetschefen och styrelsen?
I tisdagens tidning kunde vi åter läsa att personalen å det kraftigaste angriper styrelsearbetet, under ledning av hör och häpna, myndighetens arbetarskyddsfullmäktiges ordförande, aktiv inom liberalerna, gjorde ett upprop till de övriga inom ÅMHM anställda, om att gå till ett kraftigt angrepp mot majoritetsbesluten som i de flesta omröstningarna är klara 5/2 utfall, klart majoritets beslut.
Tilltaget borde i det skarpaste ifrågasättas av flera orsaker såsom bland annat:
-lojalitetstest av personalen, – politisk påverkan av arbetarskyddsfullmäktige, – chefens tysta godkännande. Att en stor del av personalen stöder myndighetschefen är bra. Att man väljer en annan väg, än en klar majoritet i styrelsen är illa.
Styrelsen arbetar på uppdrag av landskapsregeringen och har ett klart uppdrag, att renodla myndigheten, effektivisera verksamheten för och få ut mesta möjliga för pengarna, till sin hjälp har man en myndighetschef som verkställer styrelsens beslut tillsammans med myndighetens anställda. På ÅMHM gäller tydligen inte traditionella och vedertagna regler.
Väljer man däremot att konsekvent följa föredragande på styrelsemöten, behövs inga styrelser eller nämnder, enda funktionen är att avlasta föredragande ansvaret för besluten.
Väljer man däremot att obstruera och göra politik på bekostnad av myndigheten får man stå sitt kast. De enda man gynnar är journalisterna som får nyheterna serverade på silverfat, och allvarligt skadar tilltron till myndigheten och offentliga sektorn.
Vad är det som föranleder dessa åtgärder. Samhället håller på att gå på knäna på grund av den höga kostnadsbördan. Personalen vet med sig själva att man är övertalig och är livrädda för en effektiviserings utredning. På Åland i dag har vi över 36 % av den arbetsföra befolkningen som är offentligt anställda, det borde inte överstiga 25 %.
BÖGE HOLMBERG
