DELA

Svar till föräldrar till barn med osynliga funktionsnedsättningar

Ert brev riktar sig till en mängd olika myndigheter och tar även upp frågor som berör myndigheter som inte har nämnts i mottagarlistan. Det indikerar lite problemets komplexitet. Alla har dock fått ta del av er skrivelse i lokalpressen.

Det här brevet tar som utgångspunkt att försöka svara på era frågor för Jomala kommuns del och hur vi jobbar här och vilka samarbetspartners som berörs.

Från socialförvaltningens sida är vi måna om att alla får ett gott bemötande såväl vid socialkansliet såsom vid alla barnomsorgens enheter och på samma sätt arbetar man inom skolorna i kommunen.

Det ska genast sägas att det alltid finns en risk för att det kan upplevas som att man blir dåligt bemött om man får ett för familjen negativt beslut från socialkansliet. Det är förståeligt. Ärendet och familjen ska givetvis ändock behandlas korrekt och beslutet ska vara tydligt motiverat. Är man missnöjd med tjänstemannabeslutet har familjen rätt att göra ett rättelseyrkande som behandlas som ett konfidentiellt ärende i kommunstyrelsen. Är man missnöjd även med kommunstyrelsens beslut kan man besvära sig till domstol. Återkommer till hur handläggningen sköts.

Fortbildning är viktigt för att hålla personalen up to date. Ny kunskap kommer hela tiden på det här området. Personalen fortbildas årligen och hittills i år så har barnomsorgspersonalen bland annat varit på kursen ”Barn med specialbehov” och teckenspråkskurs. Socialförvaltningen har varje år via budgeten ett anslag för tryggande av personalens behov av fortbildning.

”Ingen familj ska bli ifrågasatt”/”ingen söker hjälp för skojs skull” skriver ni i brevet.

Här är en liten problematisk situation att hantera. Då du exempelvis söker service för ditt barn enligt Handikappservicelagen kan handläggningen riskeras att upplevas som ifrågasättande, men socialarbetaren har att ta fram ett beslutsunderlag för att hantera ärendet korrekt. För det första ska ansökan lämnas in, vanligen begärs det in läkarintyg samt i förekommande fall exempelvis ergoterapiutlåtande. Socialarbetaren kan behöva träffa dig/er och vid behov även göra hembesök.

Enligt handikappservicelagen ska beslut fattas utan obefogat dröjsmål och senast inom tre månader från det att ansökan inkommit. Finns det särskilda skäl kan behandlingstiden dock förlängas. Inom Jomala kommun har vi hittills klarat handläggningstiden enligt lagens krav.

En personlig erfarenhet från tiden då undertecknad arbetade inom specialomsorgen: Även där fanns familjer som upplevde liknande vad ni beskriver i brevet men ur en annan synvinkel: varför ska vi igen vara tvungna att lämna in nytt läkarintyg över handikappet till exempelvis FPA, man blir ju inte frisk från sin utvecklingsstörning! Med det vill sägas att även vid fullt synliga handikapp krävs ändock en viss handläggning för att erhålla fortsatt service. Det här beror förstås inte på någon ovilja från myndigheternas sida utan handlar om det krav lagstiftaren har satt på den offentliga servicen som så att säga går över skattsedeln. Självklart ska bemötandet och hanteringen av ärendet ändå vara sakligt och korrekt.

Det kan även tilläggas här att ärenden som gäller handikappservicelagen rätt ofta kan vara ganska komplicerade att handlägga, det innebär svåra bedömningar och tar för det mesta betydligt längre tid än vad till exempel ett utkomststödsärende gör.

I ert brev frågas ”Vems ansvar att informera om detta?”.

Information är alltid en knepig fråga. Exempelvis kan information given vid fel tillfälle gå förlorad, kanske ej tas emot om man inte känner sig berörd för tillfället eller annars inte är mottaglig. Trots vårt så kallade informationssamhälle där information tycks finnas i överflöd kan dock informationen upplevas som bristfällig.

Det ligger på mångas bord att informera familjen. Samtidigt finns också familjens eget ansvar att ta reda på information. Åtminstone följande har i arbetet en uttalad skyldighet att informera om samhällets service:

Socialarbetaren på kommunens socialkansli, förutom information om kommunens egen service även om exempelvis FPA:s och ÅHS:s tjänster.

Kommunens specialbarnträdgårdslärare och även barnomsorgspersonal kan hjälpa till med information om vart man vänder sig för att få hjälp. Särskilt vår specialbarnträdgårdslärare arbetar med just den här gruppen barn som har särskilda behov.

Skolkurator och skolspykolog har också ett informationsansvar om samhällets service.

Servicechefen inom Ålands omsorgsförbund samt övrig personal inom specialomsorgen har även de ett ansvar.

Socialkuratorerna inom ÅHS inklusive BUP och psykiatrin ska informera förutom om ÅHS:s egen service även om serviceutbudet hos FPA och kommunerna.

Socialförvaltningen i Jomala och andra berörda myndigheter såsom FPA och ÅHS har information på sina hemsidor om den service som finns att tillgå. Därtill finns inom föreningslivet ett antal specialföreningar som kan hjälpa till med information och vid Handicampen finns dessutom ett personligt ombud vars främsta uppgift torde vara att stötta och hjälpa till med information.

”Hur får socialkanslierna vetskap om familjer som är i behov av stöd i kommunen?”

Familjerna tar direkt kontakt med oss för att efterhöra vad det finns för stöd som kommunen kan erbjuda. Gäller det handikappservice innehållande flera olika serviceformer så uppgörs en individuell serviceplan som är lite grann av en checklista som sammanfattar vilken service barnet erhåller och kan behöva framöver. Serviceplanen berör all service, inklusive vad som kommer från FPA och ÅHS. Bifogat till brevet finns ett exempel på vad som ingår i serviceplanen. Därefter görs en skild ansökan per serviceform.

Familjen söker ofta kontakt med socialförvaltningen efter att någon av de ovan nämnda informationsansvariga tjänstemännen hänvisat till kommunen. Familjer kan även bli hänvisade från barnskyddet i Mariehamn (som fungerar som gemensamt barnskydd för Mariehamn och Jomala) eller från familjerådgivningen (Folkhälsan) som kommer i kontakt med familjer som är i behov av olika stöd. Kanalerna är många men väljer man av någon anledning att inte ta kontakt får socialförvaltningen ingen vetskap om eventuella behov. Förhoppningen är dock att familjen via någon av alla de som uppräknats ovan kan få tips om vart man kan och ska vända sig.

Avslutningsvis: tack för ert brev! Frågorna som ni lyfter i ert brev är alltid välbehövliga att uppmärksamma och informera vidare om. Det finns alltid utrymme för förbättringar samtidigt som svaren kanske inte alltid är enkla på sådana här frågeställningar.

Med vänliga hälsningar till gruppen ”Föräldrar till barn med osynliga funktionsnedsättningar”.

Å tjänstens vägnar,

Socialchef Jan Mattsson