Svar till Ålands handikappförbund
Jag välkomnar Ålands handikappförbunds engagemang i frågor som rör det sociala området. Det är en mycket viktig diskussion och här har förbundet stor erfarenhet och kompetens som landskapsregeringen i sitt utvecklingsarbete har stor nytta av.
I dagsläget är det mycket osäkert hur skrivningarna i det finländska regeringsprogrammet ska genomföras. Inbesparingarna inom det sociala området omfattar cirka 3 miljarder euro. Detta innebär att man kommer att se över all existerande och planerad lagstiftning. Även den nya socialvårdslagen, som trädde i kraft den 1 april 2015, ska nu ses över med målet att minska på kommunernas kostnader och uppgifter. Den planerade lagen om handikapp- och specialomsorg har ännu inte delgetts landskapet för utlåtande men enligt den information som jag nyligen har fått från Social- och hälsovårdsministeriet råder stor osäkerhet huruvida den kommer att antas enligt nuvarande förslag. Även detta på grund av de stora kraven på inbesparingar. Under hösten kommer man att ta ställning till om lagen fryses eller omarbetas. Landskapsregeringen kommer fortsättningsvis att följa processen i riket.
Beträffande det grundläggande utkomststödets överföring till FPA för landskapsregeringen förhandlingar med FPA. FPA har utlovat svar på, om man med tanke på de stora åländska avvikelserna, kan hantera detta. Svar väntas inom juni månad.
Ett förslag till meddelande till lagtinget angående socialtjänsten på Åland nu och i framtiden finns färdigt, men på grund av min sjukskrivning under våren kommer ärendet att tas till behandling först i höst.
Det är viktigt för mig att vi stannar upp, reflekterar och ingående diskuterar på vilken nivå vi ska hålla den sociala servicen i framtiden. Jag är inte beredd att försämra servicen, även om man nu på rikssidan föreslår nedskärningar, större barngrupper inom barnomsorgen, ändrar personaldimensioneringen inom äldreomsorgen osv. Det är oerhört viktigt att vi formulerar en egen åländsk socialpolitik, vilket inte betyder att vi utesluter blankettlagstiftning. Istället tar vi fram mål och riktlinjer som sträcker sig över en längre tid än en mandatperiod.
Vi har behov av att utveckla socialtjänsten på Åland och aktivt ta ställning till var vi vill lägga nivåer, vilka nya tjänster vi vill att ålänningarna ska ha rätt till och hur vi på bästa sätt kan stärka alla människors möjlighet till ett självständigt liv. Hur kan vi t ex lagstifta om att alla kommuner ska delta i finansieringen av Åland Fountainhouse viktiga klubbhusverksamhet för personer med psykisk ohälsa? I dag betalar inte alla kommuner för detta trots att man har kommuninvånare som regelbundet deltar i verksamheten. Hur kan vi säkerställa att alla kommuner på sikt kan erbjuda välfärdsteknologiska tjänster som t ex ”Äldreomsorg på distans”?
Jag vill att alla som har behov och nytta av digitala tjänster ska ha rätt att få det, inte bara äldre utan även personer med olika funktionsnedsättningar. Ålands handikappförbund och Ålands landskapsregering ordnade för någon månad sedan ett seminarium om tillgänglighet, där man även belyste frågor om bemötande. Hur kan vi få detta att genomsyra socialtjänsten på Åland? Det sociala området bör ägnas betydligt mer utvecklingskraft och innovativa lösningar för att vi ska nå ett hållbart Åland till år 2051.
Carina Aaltonen (S)
Socialminister
