Svar på insändare om Lemlandsdagis
Jan Kåhre undrar i sin insändare varför ett gammalt stockhus som står på en bra plats kommer att rivas, och det korta svaret är att det är ett beslut som tagits med flera faktorer i beaktande.
Den gamla delen av dagiset som vi nu pratar om, är en cirka 100 år gammal stockbyggnad med trossbotten i trä, byggd på gammaldags sätt med till exempel mycket organiskt material i isolering.
Lägg därtill att byggnaden förr i tiden värmdes genom att man eldade i en spis, något som gav mycket spillvärme till grunden vilket höll fukten i schack.
Antagligen till följd av effektivare värmesystem, kombinerat med dålig ventilation i krypgrunden, en hög fuktbelastning och mängden organiska material, så har mikrobiell påväxt startat på främst trossbotten och till viss del på andra ställen.
Nu ska man dock inte dra på alldeles för stora växlar när man pratar om mögelskadorna, huset är inte i så rysligt dåligt skick som man kan ledas att tro.
Däremot är det svårt att vid en sanering kunna garantera ett hundraprocentigt resultat, och detta i kombination med att vi fäster stor vikt vid barnens och personalens välmående, samt att byggnaden i sig inte är lämplig för dagisverksamhet rent utrymmesmässigt, gjorde att byggnadskommittén beslutade att det rimligaste är att riva och bygga nytt.
Då får vi behovsenliga utrymmen, helt fria från gamla synder, till en kostnad som är likvärdig (eller kanske till och med lägre än) att sanera den gamla delen. Om du är intresserad av att veta mera är du varmt välkommen att kontakta tekniska kansliet och läsa de omfattande rapporter som gjorts gällande huset, titta på provsvar, och ta del av byggnadskommitténs protokoll.
Petter Ekman
Teknisk chef
