DELA

Svag tillväxt och kalla vindar från omvärlden

Efter en höst med fokus på budgeten och det interna läget, kommer våren då landskapsregeringen tar tillfället att öppna fönstren mot omvärlden. Till lagtinget kommer i mars både redogörelsen över de självstyrelsepolitiska frågorna och det externpolitiska meddelandet som innehåller EU- och den nordiska politiken.

Aldrig tidigare har vi varit så beroende av omvärlden och aldrig har läget i omvälden påverkat oss så starkt som nu. Omvärldsläget är just nu exeptionellt av främst två olika skäl.

Den ekonomiska tillväxten i omvärlden, i princip alla länder utom USA där tillväxten nu ökar, går oerhört långsamt. Trots att räntorna är historiskt låga och oljepriset likaså, kommer inte tillväxten igång i Europa vilket tyder på betydande problem. Europeiska centralbankens triljonsatsning på inköp av statsobligationer är enorm med stödköp på närmare 60 miljarder i veckan. Vart den satsningen ska leda förefaller i dagsläget ytterst osäkert. En teori är att pengarna stannar i bankerna och i aktiemarknaden. Ifall pengarna ska komma till realekonomisk nytta måste det finnas företag som är villiga att satsa på produktiva investeringar som ger jobb. Vi får hoppas att de företagen finns!

Den andra omständigheten som präglar världen är det nya kalla krig som uppstått mellan USA/ Europa och Ryssland. Situationen har sitt ursprung i Ukrainakrisen, men det osäkra läget ser ut att fortsätta. Sanktionerna som nu pågått i flera månader påverkar troligen Finland mest av alla länder i Europa. Också på Åland har vi både direkt och indirekt påverkats av sanktionerna mot Ryssland genom begränsningar i handel och export.

I EU har vi ett nytt parlament och en ny kommission. Deras arbete och förutsättningar präglas starkt av omvärldssituationen och de har dragits med i strömmen av frågorna kring det ekonomiska läget och Rysslandssituationen. Kommissionen verkar ännu inte ha fått något fast grepp om politiken, utan de viktiga frågorna behandlas inom ministerrådet där de starkaste länderna som Tyskland och Frankrike sätter agendan. Finland, vars vilja är att befinna sig i EUs innersta kärna förlorar på att EU inte har någon fast kärna och att länderna nu ser ut att delas upp i block bestående av de ekonomiska starkare nordiska, centraleuropeiska länderna å ena sidan och Sydeuropa å andra sidan. USA blandar sig också i allt högra grad i den europeiska agendan vilket skapar osäkerhet och obalans.

Det är inte bra om EU delas eller splittras. Kommissionens viktigaste uppgift är att hålla samman unionen och få länderna att agera gemensamt och solidariskt, inte att de starka bestämmer och de mindre får acceptera. Om Grekland lämnar euron, blir det intressant att se om fler länder följer efter i hopp om att kunna devalvera och locka investerare.

För Finlands del blir riksdagsvalet viktigt och den kommande regeringens förmåga att fatta beslut blir avgörande för att föra landet framåt. Förmodligen har vi fortfarande ett par mandatperioder framför oss av svag tillväxt. I ljuset av detta är det positivt att konstatera att många åländska storbolag i dagarna presenterat goda siffror och visar på framtidstro och initiativ till investeringar. Även arbetslösheten hos oss är förhållandevis låg, även om vi på Åland ständigt måste arbeta för full sysselsättning och fler framgångsrika företag med förmåga att anställa.

Camilla Gunell (S)

Lantråd