Summa noll studieplatser
I tidningen Åland den 13 oktober uttalar sig den nya förvaltningschefen Anders Göransson för Ålands Gymnasium under rubriken ” Tuff utmaning möta allt fler elever med särskilda behov ” och sedan citat ” Något större ekonomiskt utrymme för att möta fler elever med särskilda behov finns inte heller, utan det handlar snarare om att jobba på nya sätt. Vi måste göra det med befintliga medel och det blir i första hand en utmaning för lärare och rektorer ” slut citat. Enligt läroplansgrunderna för yrkesinriktad specialundervisning ska grunderna användas både inom yrkesinriktad specialundervisning i programform och vid ordnande av undervisning för enskilda studerande i behov av särskilt stöd inom den grundläggande yrkesutbildningens utbildningsprogram. Styrelsen för Ålands gymnasium ska utifrån dessa läroplansgrunder fastställa anpassade läroplaner och bedömningskriterier inom respektive program. I de anpassade läroplanerna för programmen fastställs målen för kunnandet och hur de enskilda målen bedöms, hur utbildningen genomförs och vilka undervisningsmetoder som används. För närvarande erbjuds två yrkesinriktade utbildningsprogram med anpassad läroplan i
Ålands gymnasium, utbildningsprogrammen inom hotell-, restaurang- och cateringbranschen och inom fastighetsservicebranschen. En individuell plan (IP) som beskriver hur undervisningen ordnas ska utarbetas för varje studerande inom specialundervisningen Den individuella planen ska utarbetas i samråd med den studerande och om studerande är minderårig med vårdnadshavaren, representanter från den tidigare skolan, lärarna och sakkunniga inom studerandevården. Den individuella planen ska innehålla: grunden för den läroplan som följs i undervisningen, examens omfattning, den yrkesmässiga kompetens utbildningen leder till, den anpassade läroplan som följs med beaktande av studerandes individuella behov de särskilda undervisningsarrangemang och studerandevårdstjänster som den studerande får andra individuella service- och stödåtgärder, motiveringen för specialundervisningen samt principer och tidpunkter för uppföljning och utvärdering av studerandes framsteg inom olika områden och olika sätt på vilka studerande kan visa sitt kunnande.
Det vore intressant att veta på vilket ” nytt sätt att jobba på ” inom yrkesgymnasieskolan som förvaltningschefen avser i artikeln för denna grupp och om det inte finns speciellt avsedda ekonomiska resurser hur denna grupp skall prioriteras till förhållande av andra elever inom utbildningsprogrammen. Det vore intressant att få reda hur många program som nu är öppna i gymnasieskolan för ungdomar med särskilda behov och där man fastställt en individuell plan.
När det gäller antalet studieplatser inom Ålands Lyceum (studieförberedande linje ) för elever med anpassad läroplan så är de fortfarande noll. Bland ungdomar med neuropsykiatriska funktionshinder finns det många med teoretisk läggning och med anpassad läroplan från grundskolan ( s.k stjärnämnen ) i bagaget med sig som tyvärr inte har någon möjlighet att komma in på denna utbildning.
Det finns ingen lagstadgad självklar rättighet för ungdomarna att få studera på Ålands gymnasiums yrkesgymnasium eller Ålands lyceum. När det gäller stödåtgärder för dessa människor kan det vara fråga bl.a om en anpassad individuell studietakt, olika individanpassade pedagogiska stöd och hjälpmedel, individanpassat läromaterial, individanpassade uppgifter och kursmaterial, individstöd eller gruppstöd av elevassistent för hela dagen eller under vissa delar av dagen för icke så självgående elever, klara och tydliga rutiner, klara och tydliga instruktioner, förutsägbara miljöer, små klasser, besittande av specialpedagogiska kunskaper hos lärare, kunskap om neuropsykiatriska funktionshinder hos förvaltningschef, rektorer, lärare, assistenter och övrig personal, handledning av lärare och assistenter, och en självklar vilja att jobba med det positiva hos dessa elever.
Vissa av dessa åtgärder kostar pengar, och vilken kunskap, utbildningsekonomisk beredskap och politisk vilja finns det för att sätta in just sådana åtgärder och utbildningspaket för gruppen berörda och för dessa elever så att de har förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen utan att hela undervisningsbygget tenderar att bli en potemkinkuliss. Ifall utbildningssystemet för dessa elever står och faller på den enskilde läraren och hans / hennes resurser, tid, förmåga och möjligheter att tillsammans med eleverna med olika funktionshinder förverkliga deras utbildning i de olika studieprogrammen så är det sannerligen en utmaning.
Henrik Lagerberg,
Förälder till ett barn med ett neuropsykiatriskt funktionshinder
aktiv i Ålands Autismspektrumförening rf
